SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TUNDRA tun3dra2 (tun3dra2 l. 40 LoW (1911)) r. l. f.; best. -an; pl. -or (ASScF 4: Minnestal 1: 19 (1853) osv.) ((†) -er GHT 27 ⁄ 3 1896, s. 2; -s ÖfversVetAFörh. 1862, s. 116)
Etymologi
[liksom d., t. tundra av ry. tundra, väl av en östsam. form tūndar, skoglöst höglandsområde, med motsvarigheter i andra sam. dial. samt i fin. tanner, fält, plan, mark]
i polarområde beläget skoglöst slättland (l. småkuperat landskap) med ständigt frusen mark (bevuxet med (halv)gräs l. lavar l. mossor l. vide o. d.); särsk. (i sht i sg. best.) om den av sådant slättland osv. bestående vegetationszon som vidtar norr om barrskogsbältet i Eurasien o. Nordamerika; äv. (i fackspr.) om den vegetationsform (o. klimattyp) som tundra (i ovan angiven bet.) representerar. Castrén Res. 1: 212 (1852). Ofantliga områden av norra Sibirien upptagas av tundran, mossbeväxta träskstäpper med en fattig djurvärld, stenhårt frusna om vintern, under den korta sommaren töande upp på ytan och bildande farliga moras. Hedin Pol 1: 462 (1911). När inlandsisen .. började släppa sitt grepp över vårt land, tedde sig den frigjorda marken först som en tundra .. med dvärgbjörk och fjällvidesnår. SvFolket 1: 17 (1938). För renskötarna .. är den enda synliga föroreningen det raketskrot som ramlar ner på tundran från raketbasen i Plesetsk. DN 21 ⁄ 5 1995, Söndagsbil. s. 3. — jfr HÖG-, MOSS-, PALS-TUNDRA.
Ssgr: A: TUNDRA-BÄLTE. (tundra- 1904 osv. tundre- 1892 osv.) av tundra bestående bälte (se d. o. 2). Ett område i Ryssland .. som erbjuder mycket av intresse, är tundrebältet med samojederna. Verd. 1892, s. 279.
-DJUR. (tundra- 1902 osv. tundre- 1900 osv.) (numera bl. tillf.) djur som (är anpassat för o.) lever på tundra; jfr -fågel. SvRike I. 2: 152 (1900). Över den landbrygga, som så småningom slogs till de danska öarna, har .. de första mänskliga invånarna i tundradjurens spår sökt sig fram till skånskt land. TurÅ 1961, s. 283.
-FAUNA. zool. i tundraområden förekommande fauna. Framryckandet av den stora skandinaviska inlandsisen .. drev framför sig söderut den arktiska regionens tundrafauna. Trägårdh Djurv. 62 (1927).
-FLORA. bot. i tundraområden förekommande flora. SAOL (1950).
-FÅGEL. (tundra- 1955 osv. tundre- 1930 osv.) jfr -djur, -vadare. Rosenius SvFågl. 3: 358 (1930).
-GEBIT. (†) tundraområde. BotN 1887, s. 110.
-LAND. (numera bl. tillf.) land (se d. o. 1 c) som domineras av l. (väsentligen) utgör tundra; jfr -landskap, -mark. Castrén Res. 1: 194 (1852). Lappsparfvens visa är tundralandets, vare sig den tonar ute på myren eller öfver den sumpiga fjällheden. SvNat. 1918, s. 64.
-LANDSKAP~02 l. ~20. (tundra- 1892 osv. tundre- 1940 osv.) jfr landskap 5 o. -land. Det var återigen ett af de dystra tundralandskapen, en aldeles plan kärrmosse, som var högst svår att färdas öfver. Fennia V. 6: 21 (1892).
-LIKNANDE, p. adj. (tundra- 1948 osv. tundre- 1963 osv.) Vid forskningsrådets besök i Abisko .. besöktes några av Abiskodalens tundraliknande hedar. NaturvForsknRådÅb. 194849, s. 101.
-OMRÅDE~020. område utgörande l. beläget på tundra; jfr -gebit, -region. Myggornas olidliga plågsamhet i skogarna nedanför samojedernas tundraområde. Lönnberg Ren. 45 (1909).
-PLATÅ. (i fackspr.) jfr platå 4. (Mellan vattendragen) utbreda sig låga men vidsträckta, lindrigt kuperade tundraplatåer. BotN 1887, s. 269.
-POLYGON. geol. månghörnigt o. storskaligt sprickmönster i markyta hos ständigt frusen mark. Ymer 1962, s. 188.
-REGION. jfr region 1 o. -område. FoFl. 1916, s. 2.
-REN. (tundra- 1900 osv. tundre- 1900 osv.) zool. i arktiskt tundraområde l. angränsande skog förekommande individ l. art av vildren (jfr fjäll-ren); motsatt: skogsren. Huruvida våra .. vilda fjällrenar härstamma från Skånes tundrerenar anses minst sagdt tvifvelaktigt. SvRike I. 2: 152 (1900).
-SJÖ. sommartid av smältvatten bildad sjö (se sjö, sbst. 7) på tundra. I sämskskinnskåtor flyttar infödingen norrut .. till myggfria sommarrenbeten och fiskrika bäckar och tundrasjöar. Ymer 1925, s. 500.
-SKOG. (tundra- 1939 osv. tundre- 1955 osv.) om lågväxande skog (av dvärgbjörk l. videarter o. d.) på tundra. SvGeogrÅb. 1939, s. 83.
-TID. (tundra- 1919 osv. tundre- 1947 osv.) om tidsperiod under vilken ett givet geografiskt område kännetecknas av för tundra karaktäristisk vegetationsform (o. klimattyp). Quennerstedt StrSkr. 2: 77 (1919). Under .. den senglaciala tundratiden, då inlandsisen drog sig norrut genom Götaland, koloniserades snabbt de med en sparsam tundravegetation bevuxna markerna av frosthärdiga viden samt av björk och tall. SvNat. 1934, s. 13.
-VADARE. om vadarfågel som häckar på tundra; jfr -fågel. Under återfärden till häckplatserna .. utgör Mississippis breda dalgång den stora kungsvägen för alla tundravadare. FoFl. 1918, s. 157.
-VEGETATION. vegetation som förekommer på l. utmärker tundra. Fjällen bära tundravegetation, även den mycket varierande beroende på vattentillgången. Ymer 1923, s. 343.
B (numera bl. tillf.): TUNDRE-BÄLTE, -DJUR, -FÅGEL, -LANDSKAP, -LIKNANDE, -REN, -SKOG, -TID, se A.
Spoiler title
Spoiler content