publicerad: 2011
UNGKARL uŋ3~ka2r, m.//ig.; best. -en; pl. -ar (2Saml. 35: 228 (1662) osv.) ((†) -er Schmedeman Just. 406 (1664)).
Ordformer
(ungkar 1662–1712. ungkarl (v-, -ll) 1603 osv. unkarl c. 1690. vngekarl- i ssg 1611 (: vngekarla åldren))
Etymologi
[jfr d. ungkarl, nor. ungkar; ssg av UNG, adj., o. KARL; ordet har sannol. ingen beröring med ä. fsv. ungara, pl., av junkare (se JUNKER) (se GHolm SupplHellquistOtr. (c. 1990))]
1) (†) (ogift) ung man l. yngling; särsk. om ung akademiker, student (se d. o. 2); stundom svårt att skilja från 2. UppsDP 24/3 1603. All Otijdighet och oskick, som här til kan hafwa warit inrijtat, i det Ungkarlerne sig seent och druckne pläge på Bröllopen inställa, wari alldeles förbudin och aflagd. Schmedeman Just. 406 (1664). (Vi ser) huruledes många frodige och friske Vngkarlar döö sin koos, men många Siuklingar och kraszlachtige Gubbar, lefwa fram in til sin högsta ålder. Sylvius Mornay 181 (1674). Studiosum D:m Eric Schultz, hvilken är en beskedelig, skickelig och flitig ungkarl. Linné Bref I. 1: 208 (1767). (Jag råder) hvarje ungkarl .. Att följa vårt exempel .. Och skaffa sig en liten hjertunge bland flickorna på söder. Säfström FlickSöder. 32 (1849). Auerbach (1915).
2) med särskild tanke på civilstånd: man i vuxen ålder som är ogift (l. frånskild) (jfr 1 o. CELIBATÄR I, ENSTÖRING a slutet); äv. (numera mer l. mindre nedsättande) om ogift man med (oordentliga l. torftiga l. utsvävande o. d.) vanor; ngn gg äv. om ogift kvinna; särsk. i uttr. leva (som) ungkarl, leva ogift (jfr LEVA, v.1 3 g slutet). Lind (1738). Lång tid efter det jag var gift kvarlefde i drömmar ett djupt bekymmer öfver att jag skulle komma att lefva och dö såsom ungkarl. De Geer Minn. 2: 107 (1892). Han var den tiden gammal ungkarl och bodde med sina systrar i ett hus vid Piazza Archimedes. Lagergren Minn. 5: 79 (1926). Håkansson levde ungkarl, på sitt sätt. På vardagarna arbetade han men på lördagskvällen söp han sig full och gick ut för att slåss. Johansson SmedBrukspatr. 12 (1933). (Man kan) tänka sig olika typer av kollektivhus: för ungkarlar av båda könen och för familjer. UNT 15/3 1945, s. 1. (Han) är efter 45 år som inbiten ungkarl redo att skrida fram till altaret. Expressen 2/7 1995, Söndag s. 60. Han är sedan flera år tillbaka frånskild och lever som ungkarl. Expressen 31/12 2000, s. 44.
Ssgr (till 2): UNGKARLS-BARACK. (förr) jfr barack d o. -bostad. (Då han blev hyvlare) flyttade han ut ur ungkarlsbaracken, gifte sig, fick bostad. Johnson Här 64 (1935). —
-BEKANT. (numera mindre br.) bekant som är ungkarl; jfr bekant II. Knorring Skizz. II. 2: 130 (1845). FinSvStorordb. 542 (1968). —
-BLOMMA. sköldblomma (se d. o. 1), aspidistra; äv. oeg., om annan lättskött prydnadsväxt. BonnierLex. 1: 842 (1961). Brudorkidén är så lättskött att den kallas för ungkarlsblomma. DN 30/5 1998, Lördag s. 5. —
-BORD. (numera bl. tillf.) bord (se bord, sbst.1 6) hos ungkarl. MoB 2: 153 (1798). Fanatisk Svedenborgare, lät han emellanåt på sitt ensamma ungkarlsbord framsätta kuverter för inbjudna gäster ur andeverlden. Böttiger 6: 63 (c. 1875). —
-BOSTAD~02 l. ~20. (enklare) bostad för ungkarl l. ensamstående; jfr -barack, -hem, -kula, -lya, -rum, -våning. Snellman Gift. 2–3: 154 (1842). Det hus vi gästade, var .. (arkitektens) eget, avsett som kombinerad ungkarlsbostad och arbetslokal. Form 1947, s. 25. —
-FADDER. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om ogift manlig fadder; jfr fadder 1 a o. jungfru-fadder, ung-fadder. I forna tider woro allenast, 3 faddrar .. I wåra tider äro lijka af Män och qwinnor, och ther jämte en Ungkarls fadder, och ena Jungfru Fadder. Broman Glys. 2: 110 (c. 1730). Kulturen 1957, s. 155. —
-FLICKA. ogift ung kvinna. Wahlenberg Ruck OffFästmö 124 (1916). Nu är dagarna som vild ungkarlsflicka räknade. Hufvudstadsbl. 19/5 2002, s. 23. —
-FOT. (†) i uttr. (leva) på ungkarlsfot, (leva) på sätt som är kännetecknande l. vanligt för ungkarl(ar); jfr fot 5 (c). Eftermiddag och afton tillbragte jag hos brodren .. Justus Staudinger .. Tractamenter voro: thé, punsch, pipor, etcet, allt på vanlig ungkarlsfot. Topelius Dagb. 2: 70 (1835). Efter min mors död .. och sedan hushållningen blifvit upplöst .. lefde jag helt och hållet på ungkarlsfot. Svedelius Lif 348 (1887). Östergren (1964). —
-GILLE. (numera mindre br.) jfr gille 2. Nils Zellén (gjorde) sit bästa förleden Olofsdag at förjaga saknadens smärta, då han .. tilställde et ungkarlsgille .. som var mästerligt i sit slag. 3SAH LVI. 3: 31 (1827). Vasenius Top. 2: 147 (1914; om förh. 1837). —
-HEM. ungkarlsbostad; äv. (motsv. hem I 2 e β α') om ungkarlshotell. Om mina herrar kamrater skulle vilja hedra mitt ungkarlshem i afton med ett besök .. så (osv.). SvFamJ 1873, s. 25. Under år 1904 utöfvade frälsningsarmén verksamhet bland män genom 5 härbärgen, 3 ångkök, 2 ungkarlshem, 2 vedgårdar (osv.). LD 1905, nr 276, s. 3. —
-HOTELL. anläggning med (tillfälliga) bostäder (av enkel standard) för ungkarlar l. bostadslösa män l. för personer som arbetar långt från hemorten; jfr hotell 2 o. -hem, -härbärge o. sjömans-hotell, slaf 2. 2NF 12: 691 (1909). Svenska metallverkens styrelse har beslutat att för avhjälpande av den svåra bostadsbristen .. som menligt inverkar på nyrekrytering av arbetskraft .. uppföra ett ungkarlshotell. SvD(B) 3/2 1946, s. 4. Sedan fanns det de som bodde i härbärgen eller på ungkarlshotell, de som ingenstans bodde och de som hade egen lägenhet. Rynell VetaHut 33 (1979). —
-HUSHÅLL~02 l. ~20. jfr hushåll 1. DA 1771, nr 72, s. 4. Färdiglagade rätter var .. ett nytt påfund .. som snart blev en stor artikel både i större familjer och små ungkarlshushåll. SvD(B) 29/7 1960, s. 10. —
-HÄRBÄRGE~020. jfr härbärge 1 d o. -hotell. Wirgin Häls. 4: 207 (1939). Ännu värre skulle det bli till vintern, med överbelagda ungkarlshärbärgen och sängplatser som .. brukades i skift. Fogelström DrömStad 118 (1960). —
-KULA. (numera mindre br.) ungkarlsbostad; jfr kula, sbst.4 1 a β. Mamma har aldrig varit i min ungkarlskula. Bergman Chef. 226 (1924). SAOL (1973). —
-LEVNAD. (†) leverne ss. ungkarl; jfr levnad 4. Möller (1790). (A. Törneros) ekonomiska omständigheter kunde (sedan han blifvit professor) kallas goda, i följd af hans ungkarlslefnad och små behof. Atterbom Minnest. 2: 295 (1842). Björkman (1889). —
-LIV. (utsvävande l. enformigt o. d.) liv (se d. o. I 3) kännetecknande för ungkarl(ar). Adlersparre BrHustru 40 (1809). Ungkarlslifvets tomhet och enformighet gagnar icke läraren, dess frestelser och irringar äro icke uppbyggliga för ungdomen. Frey 1845, s. 360. Min pryda syster, som väcker kif, / hvar gång jag left lite ungkarlslif. Andersson Plautus 25 (1901). —
-MANÉR. (numera bl. tillf.) ungkarlsvana. För denna gången skulle kungen förtära sin middag ensam. ”Det är ett ungkarlsmanér” – tillade .. monarken. Crusenstolpe Mor. 1: 237 (1840). —
-MÄSSIG. som är utmärkande för ungkarl(ar), ungkarlsaktig. T. o. m. Byron är ibland frivol på det vanliga ungkarlsmässiga sättet. Fröding Eftersk. 2: 147 (1910). —
-RUM. (förr) jfr -bostad. 2ne wackra Ungkarls-Rum med Drängkammare (uthyres). GT 1787, nr 49, s. 4. Strindberg Giftas 2: 108 (1886). —
-STÅND. (numera bl. tillf.) stånd (se stånd, sbst.1 11 c) ss. ungkarl. Nordforss 2: 2052 (1805). Han måste skaffa sig en brödföda, allra helst som han tröttnat på ungkarlsståndet. UrDNHist. 3: 87 (1954). —
-TID. Sundelius NorrköpMinne 532 (1798). Hans ungkarlstid, efter frånfället af andra hustrun och till tredje giftet, var utan tvifvel den lyckligaste .. af hela lefnaden. Ahnfelt HofvLif 2: 3 (c. 1845). —
-VANA. vana som ungkarl(ar) har; i sht i pl.; jfr -manér. Bremer Grann. 1: 17 (1837). Han visste, att den gode farbror Ulrik hade synnerligen vidlyftiga ungkarlsvanor. Heerberger Dag 172 (1939). —
-VÅNING. jfr -bostad. DA 1808, nr 4, Bih. s. 2. En liten rad af fem smakfullt anordnade rum .. ansågos kunna utgöra en ungkarlsvåning, i stånd att trefligt, ehuru icke luxuriöst, uppfylla en ung mans behof. Almqvist Smar. 329 (1845).
Avledn. (till 2): UNGKARLSAKTIG, adj. som är utmärkande för ungkarl(ar) l. som hänför sig till ungkarlsliv; jfr ungkarls-mässig. Vetterlund Skissbl. 42 (1914). Anna hälsar på hos honom .. för att röja upp i hans ungkarlsaktigt tillrörda byrålådor. Olzon Földes FiskKattG 103 (1936). Mellan förlovningen och giftermålet, påstods han ägna sig åt alltför ungkarlsaktiga utsvävningar. Expressen 5/6 1998, s. 16.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content