[jfr t., eng. o. fr. dey, af turk. dāī, eg. morbror]
(i sht förr) under vissa tider nyttjad titel på regenten i hvar o. en af de (mestadels under turkisk öfverhöghet stående) nordafrikanska staterna Algier, Tunis o. Tripolis; jfr BEJ.Lenæus Hübner Geogr. 402(1726; i fråga om Tunis). Dalin Montesquieu 141(1755; i fråga om Algier). Den sadelmundering, som Deijen (i Tripolis) gjorde Hans Maj:t present utaf. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 286(1779). Deyerne i Barbariet. SP 1809, nr 43, s. 2. Ett fat gudomliga pasteyer, / Som kunde sättas fram för Chaner och för Deyer! Leopold 1: 466(1814). Deyen i Alger. Svedelius Statsk. 2: 204(1868). Derefter (dvs. efter 1552) var landet (dvs. Tripolis) under en till Turkiet skattskyldig dej l. bej. NF 16: 726(1892). jfr: Deyen, (Presidenten där uti (dvs. i statsrådet i Tunis),) Beyen, (Generalen öfver Krigs-Folket,) och Turkiska Baschan hafva tilvällt sig hvar sin del där af (dvs. af högsta makten), och upväckt faseliga inbördes oroligheter. Voltemat Statsk. 3: 48(1742).
