KASSONAD kas1ona4d l. -å- l. -ω-, r. l. m. (SvTyHlex.(1851) osv.) ((†) n. Wallerius, Synnerberg); best. -en; pl. (i bet.: olika slag av kassonad) -er (WoJ (1891)).
Ordformer
(äv. skrivet ca-. kassonad (ca-) 1797—1917. cassonade 1748—1870. castonade 1690—1748)
Etymologi
[jfr t. kassonade, eng. cassonade; av fr. cassonade, avledn. av casson, grovt krossat råsocker, avledn. av casser, krossa (se KASSERA, v.2)]
i sht handel. o. tekn. benämning på råsocker av sockerrör (kolonialråsocker) vilket gm däckning (se DÄCKA, v.2)l. på annat sätt befriats från melass o. därefter sönderstötts till mjölsocker samt sorterats efter färg o. renhet; förr möjl. äv. allmännare: råsocker (av sockerrör); jfr FARIN.Rålamb 14: 132(1690). Wallerius Hydrol. 73(1748). Synnerberg(1815). Berlin Farm. 1: 548(1849). 2NF 26: 218(1917).
