SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AKADEMIST ak1ademis4t l. 0104 (academi´st Weste), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af t. akademist, fr. académiste]
1) (†) motsv. AKADEMI 2.
a) lärjunge vid högre undervisningsanstalt. Weste (1807). Meurman (1846). — i sht om student. Jag gifver (här först) enom nykommen vng Academist nödig vnderrettelse om alla våra fria Konster (dvs. vetenskaper). Rydelius Förn. 1 (1718, 1737). Flere .. akademister (i Lund) af yngsta slägtet. Almqvist Am. Hilln. 1: 36 (1840). Dens. (1842; se under b).
b) lärare vid högre undervisningsanstalt. Dalin (1871). jfr: Akademist, .. en akademien tillhörig person; hvilket ord oftast säges om en, som tager undervisning, en student, men äfven kan nyttjas om lärare. Detta ord är på afgående ur språket, likasom det substantivt brukade adjektivet Academicus .., till betydelsen ungefär detsamma som Akademist, men i något högre, ädlare och vidsträcktare mening. Således kan man säga: ”en stor Academicus”, men ”en stor Akademist” skulle låta löjligt. Almqvist (1842).
2) motsv. AKADEMI 3.
a) ledamot af akademi. Den lärde Academisten och Professoren Castillon. IT 1791, nr 85, s. 2. Mina (dvs. G. III:s) akademister (skola) utgöras, om hvarandra, af mecenater och arbetare på litteraturens fält. Crusenstolpe Mor. 2: 366 (1840). Kindblad (1867). Den nyvalde akademisten (dvs. medlemmen af Franska Akademien). Wirsén i PT 1892, nr 111 A, s. 3.
b) anhängare af den riktning, som är rådande inom ngn viss akademi; särsk. om anhängare af den inom Svenska Akademien urspr. rådande smaken; stundom med en mer l. mindre klandrande bibetydelse. När härnäst fosforister eller akademister anfäkta mig. Tegnér 5: 236 (1821). Bjursten Öfversigt 1: 54 (1859). Den gamla skolans män eller de s. k. akademisterna. Claëson Lit. hist. 131 (1874, 1877). Tegnér närmade sig (från o. med år 1811) mera akademisterna. Ljunggren SAHist. 1: 307 (1886). NF 19: 126 (1895).
Spoiler title