SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AKADEMISK ak1ade4misk (acade´misk Weste), adj.; -T, adv.
Etymologi
[efter t. akademisch; jfr fr. académique]
som har afseende på l. är utmärkande för l. står i samband med l. tillhör en akademi. — jfr HALF-, HÖG-, O-AKADEMISK.
1) motsv. AKADEMI 1. Norrmann Eschenburg 1: 251 (1817). (Platos) skola kallades .. den akademiska. NF 1: 309 (1875).
2) motsv. AKADEMI 2.
a) motsv. 2 a.
α) i eg. bet. (En) akademisk examen, termin, högtidlighet. Akademisk jurisdiktion, undervisning, bildning, underbyggnad. Akademiskt specimen, tryck. Den akademiska lagern, magister- l. doktorskransen. De akademiska fäderna, de äldre lärarna vid universitetet l. det akademiska konsistoriets ledamöter. Den akademiska purpurn, den fordom brukliga rektorskåpan. En akademiskt bildad man. Stiernhielm Bröll. 335 (c. 1650). (Studenterna) äro komne från skolarnes träldom til Academisk frihett. Rudbeck Bref 1: 2 (c. 1661). De Academiske Constitutionerne. Förordn. ang. scholar 1693, s. A 3 b. Academiska disputationer. Rydelius Förn. 25 (1718, 1737). The fyra Academiska Faculteterna. Därs. 29. (Den) Academiska vngdomen. Därs. 74. Academiska studier, Universitylearning. Serenius (1741). De Academiske Lärarne. Browallius Oförgripel. tankar 9 (1751). Academiska Consistorierne. Proj. t. förordn. f. trivialscholor s. C 1 a (1760). Upmuntring at rätt nyttja landsens goda, stäld i en academisk afhandling. Trozelius (1760; titel). Academiska Föreläsningar. Hesselgren i Consist. acad. i Upsala bet. om inform. verket 45 (1769). Akademisk medborgare. Cederborgh OT 2: 15 (1810) [jfr nylat. civis academicus]. Försl. t. skolordn. 1817, s. XI. Under min akademiska tid. Tegnér 6: 407 (1818). (Jag) såg .. ingen dager för mig på den academiska banan. S. Nilsson (1819) i LUHist. 1: 311. A(kademisk) grad. Meurman (1846) [jfr t. akademischer grad]. Akademiska tjenster. Kahl Tegnér 122 (1851). Den 1830 stiftade Academiska Föreningen (i Lund). Weibull i LUHist. 1: 365 (1868). Den akademiska katedern. Wieselgren Bilder 239 (1883, 1889). Det akademiska lifvet i Lund. Svedelius Förfl. lif 508 (1889). — särsk. i uttr.:
α') akademisk kondition. Berch i Consist. acad. i Upsala bet. om inform. verket 79 (1769). Tegnér 6: 481 (1839). En kondition, som .. skulle blifva ”akademisk” (d. v. s. att läraren med lärjungarne under terminerna vistades i universitetsstaden på bekostnad af lärjungarnes målsman). Wieselgren Vår samt. 167 (1880).
β') akademisk kvart, med afs. på det vid de sv. universiteten häfdvunna bruket att börja en föreläsning, en öfning l. ett sammanträde en kvart efter det klockslag, då enl. tillkännagifvande föreläsningen osv. skulle begynna; rättighet l. frihet att infinna sig till föreläsning osv. en kvart senare än den utsatta tiden. Taga akademiska kvarten, infinna sig till l. börja en föreläsning osv. (ungefär) en kvart senare än den utsatta tiden; ofta skämt. i bild om ngn, som låter vänta på sig. I skolan gäller ej den akademiska kvarten. Här har man ingen akademisk kvart. Ej ens academiskt qvart ville .. (universitetskanslern) tillåta. Weibull i LUHist. 1: 313 (1868). Sedan den akademiska qvarten förflutit. DN 1894, nr 8840 A, s. 2.
γ') [jfr t. akademisches jahr] akademiskt år, vid sv. universitet tiden från o. med den 1 juni till o. med den 31 maj. — akademiskt läsår, höstterminen med följande vårtermin. Det akademiska läsåret räknas fr. o. m. den 1 Sept. t. o. m. den 31 Maj. Swederus i NF 16: 1497 (1892).
β) (mindre br.) som har bet. bl. för forskningen l. studierna vid ett universitet; uteslutande teoretisk; utan praktiskt intresse. Huruvida det var denna traktat (dvs. Kielertraktaten) eller något annat, som verkligen grundlade den nuvarande unionsrätten .. därom må de lärde tvista, men det är en akademisk fråga af jämförelsevis ringa räckvidd. AB (L) 1895, nr 277, s. 2.
b) motsv. 2 c. Sju nakna akademiska studiefigurer (utförda af målaren C. F. von Breda). Sander i 3 SAH 10: 289 (1895). — närmande sig 3. De akademiska fäderna. Looström Konstak. 474 (1887; om konstakademiens ledamöter).
3) motsv. AKADEMI 3 (ofta med syftning på Svenska Akademien l. Akademien för de Fria Konsterna). Et Academiskt Tal. Höpken 1: 258 (1771; om ett tal i Vetenskapsakademien). 1 SAH 1: 19 (1786). (Wallin) eröfrade .. på en gång .. tre akademiska pris (dvs. pris i Svenska Akademien). Claëson Lit. hist. 134 (1877). Inom de akademiska kretsarne. Ljunggren SAHist. 1: 330 (1886). [jfr fr. académique] i öfverförd bet.: öfverensstämmande med l. anslutande sig till en akademis smak l. grundsatser; regelrätt; stundom med bibegrepp af en viss stelhet o. konventionalism. Akademisk konst, vältalighet. (Lehnbergs) akademiska fraser. Hammarsköld Vitt. 2: 91 (1819). Framställningssättet är för litet akademiskt; det saknar rundning och prydnader; det är blomsterfattigt. Crusenstolpe Mor. 2: 368 (1840). — särsk. med afs. på den inom Svenska Akademien urspr. rådande smaken. Genom .. (dikten Uppfostraren) visade sig .. (Wallin) ännu såsom en lärjunge af den gamla akademiska skolan. Bjursten Öfversigt 1: 57 (1859). Under sin första tid, skref .. (Wallin) mest i den akademiska stilen. Warburg Litt.-hist. 99 (1880, 1894). jfr: Den akademisk-kungliga poesien. Atterbom i Bref rör. Nya Skol. 23 (1810). Den akademisktfranska skolan (i Sveriges vitterhet). Bjursten Öfversigt 1: 39 (1859). Den .. fransk-akademiska smaken. Warburg Litt.-hist. 97 (1880, 1894).
Spoiler title