SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
ANTAL an3~ta2l (a`ntal Weste), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(ahn- Oxenst. brefv. 5: 17 (1612), RARP 6: 271 (1656))
Etymologi
[efter mnt. antal, m., sällan f., t. anzahl, f.; jfr d. antal, n., ä. äfv. r., nt. antal, r., holl. aantal, n.; ordets i mht. o. mnt. företrädesvis anträffade bet. är andel, proportion (jfr de båda äldsta språkprofven under 2); med afs. på ordets bildning o. ursprungliga bet. se för öfr. AN, adv. III 1, samt Grimm, Vries]
— jfr TAL.
1) konkret, om en till en enhet sammanfattad mångfald af likartade l. ss. likartade tänkta föremål; myckenhet, mängd.
a) med innehållsbestämning som utgöres af följande sbst. i pl. obest. Ett stort (betydligt, ansenligt) antal människor hade infunnit sig. Nöja sig med ett måttligt (blott ett litet l. ringa) antal rum. RARP 1: 111 (1629). Konungens Siömacht beståår uthi itt stoort Antahl Galeyer och Fregater. Siam 24 (1675). Ett icke obetydligt antal qvinnor äro i allehanda handelsgrenar sysselsatte. (Agardh o.) Ljungberg Stat. III. 2: 162 (1857). Under ett okändt antal århundraden. Rydberg Vap. 63 (1891). — särsk.
α) i förb. ett antal, uttryckande en obestämd ej synnerligen stor mängd: en del, en hop, några. Oxenst. brefv. 5: 19 (1612). De Svenske fingo ibland annat byte .. ett antal musketer och värjor. Hallenberg Hist. 1: 307 (1790). Vid Land-Armeen äro nu för tiden tvänne Fältmarskalkar, samt et antal Generaler, General-Lieutenanter (osv.). Lagerbring Hist. 1: 177 (1796). Ett antal verber äro så beskaffade, att de till formen böjas alldeles likt ett passivum. Almqvist Sv. spr. 41 (1854). För ett antal år sedan. SDS 1899, nr 600, s. 2.
β) (†) med bestämningen föregången af prep. Ett Sinaiternas Clöster, af samma antal på Munkar, som det är på .. Sinai. Eneman Resa 2: 1 (1712). (Kejsar Kien-long af Kina) har skrifvit et stort antal af Böcker. Björnståhl Resa 1: 46 (1770).
γ) (i vårdslös framställning) ställdt efter det ord som angifver det hvaraf en myckenhet omtalas. (Ryssarna) hade 4 dubbel Karthouer, .. Fältt Slanger eedt stordt anthael. C. H. Horn i HSH 38: 66 (1590).
b) med innehållsbestämning som utgöres af pluralt sbst. i best. l. bestämdt af pron., hvarvid förbindelsen förmedlas gm prep. af. Aff handqvarnerne skall ett temmeligit antaal göras. RP 3: 125 (1633). Jag glädde mig öfver få besittia detta vilda Landet, med et litet antal af mine Krigsmänn. Ehrenadler Tel. 376 (1723).
c) (numera föga br.) med koll. ss. innehållsbestämning. Komme honum till hielp .. medt ett stådtligt antall krigzfolck. G. I:s reg. 14: 80 (1542). Desse .. fingo .. tillop af et stort antal Finsk Adel. Celsius G. I 138 (1746, 1792). Strinnholm Vas. 2: 80 (1820). — (†) med bestämningen i gen. l. föregången af prep. Aldenstund oumgiengeligen will behöfwas till landzsens förswar ett gott ahntal af Rytterij. RARP 6: 271 (1656). Effter .. Preussen .. icke tål så stortt antaal på Cavallerie. Därs. 316 (1658). Et antal med Folk (blef) .. til Virginien öfwersändt. Holm N. Sv. 57 (1702); jfr a α. Compagnie ..: wiszt krigsfolcks antahl (dvs. soldatafdelning af viss storlek). Swedberg Schibb. 256 (1716).
d) abs., med innehållsbestämningen att supplera ur det föreg. Af de inbjudna infunno sig endast fem; största antalet var förhindradt. Han hade bjudit upp sine tjenstskyldige män, men blott ett ringa antal kommo. Svedelius Norge 128 (1866). jfr: (†) Tå skal hwart och ett aff thesse try Rijker, som thet först kunnogt bliffuer .., thet öffuerfalne .. Rijke, medh thenna här effter bewilliade hielp och antaal (dvs. antal män) .. trooligen hielpa. Tegel G. I 2: 135 (1622). — särsk.
α) närmande sig 2. At antalet suppleras bör af dem, som förra gången voro uppe at aflägga Ståndets upvacktning hoos Hennes Maij:t. 2 RARP I. 2: 16 (1720). Enär the närvarande Ledamöter utgöra et antal, hvilket ej jemnt med tre fördelas kan. 1 SAH 1: 24 (1786).
β) i uttr. (det) minsta antalet, ersättande den felande superl. af FÅ, adj. Ledamöterna (i den af E. XIV inrättade öfverdomstolen) synas vanligen varit tolf ... Minsta antalet var adel. Geijer II. 3: 177 (1834). Något ofog gjorde de (dvs. de ombord komna lossarna) .. icke, men med lossningen tycktes det minsta antalet ha något att skaffa. Anholm Gog. 4 (1895).
2) abstr., om egenskapen l. förhållandet hos en grupp af föremål att utgöras af flere enheter; belopp, mängd, summa, numerär. Förefinnas i stort, (o)begränsadt, (o)tillräckligt antal. De voro nio till antalet. Fienderna voro till antalet (till antal och beväpning) öfverlägsna. Vid sammanträdet hade medlemmarna infunnit sig i stort, i beslutmässigt antal (till ett antal af flere hundra, till fullt antal). Antalet (af) mantalsskrifna invånare belöper sig till l. utgör l. uppgår till 2500. Alth byte (skall) deles (mellan de förenade flottorna), epter folcksens och skippens antall. G. I:s reg. 10: 129 (1535) [jfr mnt. na antalle wapender lude]. Effter Folcks och Skips antaal. Tegel G. I 2: 62 (1622). Om antalet af fostren stiga öfwer tijo. Emporagrius i KOF II. 2: 331 (c. 1655). Berömligit .. är thet, at i .. ären til ett så anseenligit anthal .. komne tilsammans på thenna Herrans Sabbaths dag. Swedberg Sabb.-ro 1081 (1702, 1712). Hvar läsgirug människa äger sin tadelrättighet, och antalet af rösterna stafvar domen. Tessin Bref 2: 19 (1754). Rikets .. örlogsskepp, få till antal. J. G. Oxenstierna 3: 51 (1794, 1808). (Fåfängan och sottisen) hålla tänderna alltid vid samma antal och håret alltid vid samma färg. Leopold 3: 448 (1795, 1816). Domarenas antal (må) icke öfverstiga åtta. RF § 20 (1809). Stjernorna .. tyckas ha fördubblat sitt antal och sin glans. Geijer II. 1: 33 (1825). Krigshären (blef) förstärkt, icke blott till antalet, utan äfven i afseende på manskapets beskaffenhet. Kolmodin Liv. 1: 423 (1831). De tecken, af hvilka man betjenar sig, för att utmärka ett visst antal, eller bilda tal, kallas siffror. Zweigbergk Räkn. 1 (1839, 1861). Det föreskrifna antalet af riksråd var tjugufem. Fryxell Ber. 9: 102 (1841). (Brudsvennerna) redo, till antal tolf, på små, men eldiga hästar. Tegnér 1: 243 (1841). Ord betecknande mått, vigt eller antal. Söderwall Hufvudep. 37 (1870). Äro nu människans dagar oryggligt bestämda, hennes månaders antal fastställdt af dig. Job 14: 5 (öfv. 1897). jfr: En annan form för våra åskådningar .. är antalet eller den form, som vi tillägga föremålen genom att räkna dem. Schéele Själsl. 192 (1895). jfr BEFÄLS-, DAG-, ELEV-, KLASS-, LÄRARE-, LÄRJUNGE-, POST-, PRENUMERANT-, RÖST-, SJUK-, STUDENT-, TIM-ANTAL m. fl. — särsk.
a) [jfr TALET (på)] (numera föga br.) i förb. med prep.-bestämning inledd af på. Antalet på de sårade .. bestiger sig til mer än 400. SP 1779, s. 29. Carlstedt Herodot 3: 157 (1833).
b) (†) i uttr. efter antalet, till antalet. Weste (1807).
c) närmande sig 3. Gustaf sjelf i dag uti sin yra går / At mina offers antal öka. Kellgren 1: 20 (1786). Dock kan jag än de tappres antal öka, / Jag låg väl fallen, men låt mig försöka. Runeberg 2: 117 (1848).
3) med förbleknande af begreppet myckenhet: kategori, klass, grupp.
a) [jfr fr. être dans le nombre de ceux qui ..] (i sht i högtidlig stil) med afs. på det förhållande att ngn tillhör l. icke tillhör en viss grupp. Han tillhör icke längre de lefvandes antal. Som jag (icke) .. sielf .. är ibland de Lärdas antal. Dalin Arg. 1: 122 (1733, 1754). Om .. i en framtid våra efterkommande fråga hvilka embetsmän gagnat och hedrat det tidehvarf, hvaruti vi lefva, må då .. detta tal bära ett sannt vittne, att Sernsköld varit ibland deras antal. Rosenstein 1: 256 (1797). Genberg 1: 44 (1865). — numera obr. uttr. Telemach ville blifva räcknad ibland dem som för Idomeneo öfvergafs (såsom gisslan), men man kunde intet samtycka at Mentor skulle vara under samma antalet. Ehrenadler Tel. 439 (1723). Stå vti theras antal. Humbla 3 (1740). Eho .. som i slikt mål öfver mitt samvete härska vil, är i Tyranners antal. Tessin Bref 2: 271 (1755).
b) (numera föga br.) i friare anv.: hop, krets. Om ej Æneas sjelf de djerfvas antal motar, / Oss snart en grym förstöring hotar. Kellgren 1: 275 (1782). Hvem af Eder saknar ej i dag den äldste ibland edert antal(?) Gustaf iii Skr. 1: 187 (1791).
4) [utveckladt ur 2] (†) språkv. numerus, tal. (Orden) få ock .. förändring i anseende till antalet (numerus), som när vi tale om en eller ett, kallas enfalt (singularis); men när om flere, heter flerfalt (pluralis). Hof Skrifs. 18 (1753). Collnér Försök 36 (1812).
5) (†) i fråga om materia, ett ämne o. d.: kvantitet, myckenhet.
a) konkret: kvantum, kvantitet. Endoch Jagh migh præparerar ett antahl spannemål att öfwersända. Gustaf ii Adolf 530 (1629). Triewald Förel. 2: 143 (1736).
b) abstr. Det andra Hindret eller Motståndet härrörer af Materiens antal, som undanrödjas skal. Triewald Förel. 2: 144 (1736).
Ssgr: (2) ANTALS-ADJEKTIV30~102 l. ~200. (knappast br.) språkv. räkneord. Antalsadjektiven sönderfalla .. uti bestämda .., såsom: en, två .. och obestämda, som angifva antalet blott ungefärligen, såsom: många, få. Pipon Sv. spr. 113 (1878).
(2) -BESTÄMNING~020. Antalsbestämning, som bestämmer tingsord i afseende på tingens antal. Pipon Sv. spr. 24 (1878).
(4) -FORM. (†) språkv. Ett händelseord (dvs. verb) har samma antals- och personform som dess hufvudord. Strömborg Sv. spr. 146 (1852).
(2) -ORD~2. (knappast br.) språkv. räkneord. Nomen numerale .. (Antalsord), som tillkännagifver ett visst antal. Ehrström o. Ottelin 31 (1814).
(2) -UPPSKATTNING~020. Schéele Själsl. 193 (1895).
(4) -ÄNDELSE~200. (knappast br.) språkv. Antals- och personaländelserna äro för presens .. desamma för svaga och starka verb. Pipon Sv. spr. 158 (1878).
Spoiler title