SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFLÄMPA a3v~läm2pa, v. -ade.
Etymologi
[bildadt af LÄMPA, v., sannol. efter mönstret af AFPASSA, AFMÄTA o. d.]
(enst.) lämpa l. afpassa (ngt efter ngt). Den konkreta karakteren af tungomålen i deras barndom får ett alltmera abstrakt, efter den utvecklade förståndsreflexionen aflämpadt uttryck. Granfelt 184 (1870). Dens. 407. — jfr LÄMPA, v.
Spoiler title
Spoiler content