SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFLÄNDA, v. -lände.
Etymologi
[jfr fsv. aflända sik; jfr äfv. t. abländen]
(†) lägga ut från land, sjöledes afresa (från ett ställe). Siam .., dijt .. 1000 .. Skiep .. åhrligen till- och afflända. Siam 56 (1675). Swedberg Schibb. 310 (1716). Aflände från Helsingborg kl. 4, ankom till Helsingör kl. 5 1/2. Linné Ungd. 2: 378 (1735). — jfr LÄNDA, ANLÄNDA.
Spoiler title
Spoiler content