SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1899  
BANKO baŋ4kω, stundom baŋ32 (bánnko Almqvist; bánngko Dalin; Weste synes hafva känt båda accentueringssätten; jfr Kock Akc. 2: 409), i bet. I m., i bet. II i allm. n., i den under II 3 b β anf. anv. samt i bet. III r. l. m.; best. (i senare tid bl. i bet. II 3 b β, III) -n (i bet. I 1 RARP 9: 193 (1664), 10: 460, 467 (1668) m. fl. ställen); pl. (i senare tid bl. i bet. II 3 b β) = (i bet. I 1 Risingh Kiöph. 120 (1669)); jfr anm. 2:o strax nedan.
Anm. 1:o Att ordet i de flesta anv. under II är neutr., beror på att det i dessa anv. står elliptiskt för BANKO-MYNT (liksom t. banco i liknande anv. i st. f. banco-geld o. liksom RIKSGÄLDS i st. f. RIKSGÄLDS-MYNT. Det reala l. mask. genus i II 3 b β beror på en ytterligare ellips, i det att en banko där står i st. f. en riksdaler banko(mynt). 2:o Ordet brukades i bet. I oftast oböjligt ss. ett slags nomen propr. Den i bet. I 1 hos Risingh Kiöph. 118 (1669) förek. pl.-formen bancar är kanske snarast att föra hit, ej till BANK, sbst.3, enär samme förf. regelbundet använder singularen banco.
Ordformer
(förr regelb. skrifvet banco, stundom bancho, t. ex. RARP 10: 414 (1668; i ssg))
Etymologi
[jfr ä. holl. o. t. banco, m. o. n., af it. banco, m.; se för öfr. BANK, sbst.3]
I. ss. mask., motsv. vissa bet. af BANK, sbst.3
1) († utom i åtsk. ssgr) = BANK, sbst.3 1. Stiernman Com. 2: 809 (1656). Om Nyåhret enär Banco åter öpnas. Ordn. f. växelbänken 30 Juni 1657, mom. 25. När een insätter swårt (dvs. fullviktigt, klingande) mynt i Banco, moste det medh swårt betalas. RARP 8: 143 (1660). Den 5 .. reste .. Svanfelt åter till Hamburg; att utur Banco uttaga någre penningar. Dahlberg Dagb. 9 (c. 1660). Dock hafwer man nu förhänder att vprätta ett stoort anseenligit huuss på Järntorget, der som en Beurs, Banco, Tolagz- och FrachtCammaren med flere sådane Commoditeter skole finnas tillhopa. S. Rosenhane i HSH 31: 39 (1663). Rijkzens Ständers Banko i Stockholm. Växel- o. länbanken F 4 b (1668). För all ting är nyttigt .. när Banco så bestäld är, at han .. holler wårt Landz Mynt i wärde emoot andre Mynt .. Thetta skeer när Banco holler proportionen aff wårt Mynt, emot then Sorten, som i alla Banco i Werlden mäst validerar, som är Ducat Vngersch, etc. Risingh Kiöph. 120 (1669). En öppen Banco, der alle både inhemske och utländske kunna insätta. Dalin Arg. 2: 377 (1734, 1754). Penningarne skulle insättas i Lybecks Banco. Dens. Hist. 2: 872 (1750). Zetterstén Anm. om mynt 155 (1771). — jfr LÄNE-, VÄXLE-BANKO.
Anm. Ofta brukades äfv. uttr. in banco, i en bank, i banken. Stiernman Com. 2: 809 (1656). När man Penningar insätter eller vthtager, in och vhr Banco. Risingh Kiöph. 56 (1669).
2) (†) = BANK, sbst.3 2. Den (så kallade) nya Banco, eller det prächtiga huset, i hvilket nu för tiden Stockholmiska Banco befinnes. Rüdling 88 (1731); jfr 1.
II. i allm. ss. neutr.: bankmynt; viss räkneenhet för myntvärde.
1) [sannol. utveckladt ur I 1] (fordom) af bank utfärdadt mynt; i sht om Rikets ständers banks sedel- o. skiljemynt, till åtskillnad å ena sidan från samma banks silfver- o. guldmynt, SPECIE, o. å den andra från riksgäldskontorets sedlar, RIKSGÄLDS. Hvilken summa består af .. 4 st. Ständernes Obligationer, .. Riddarhusets Myntetecken, Myntesedlar och Försäkringssedel på 1,031 Dal. 16 öre och uti Riksens Ständers Banco i Plåtar 3,772 Dal. 7 öre. 2 RARP 5: 532 (1727). När någon .. vil uttaga specie (dvs. redbart mynt) ur Banken, eller en skuld i specie med Banko betala, så måste han (i Hamburgs bank) ärlägga 1 5/8 per Mille, hvilket kallas det stora Banko Agio. Zetterstén Anm. om mynt 119 (1771). (En ny profet i finanser) påstår, att en Riksgälds-sedel har en vida större säkerhet, än allt Banco i verlden. Thorild 4: 21 (1792). Emellertid hade under loppet af år 1791 Riksgäldssedelstocken blifvit minskad med omkring 400,000 Riksdaler och agio mot Banco hållit sig vid 6 procent. Skogman Bank 1: 95 (1845). J. Hellstenius i NF (1876). — (i Finl.) om ryskt sedel- o. kopparmynt. SPF 1809, s. 57.
2) [utveckladt ur 1] i mer l. mindre oeg. uttr. som utgått från uppfattningen af Rikets ständers banks mynt ss. fullgod o. säker valuta, men som (på grund af att ordet i bet. 1 icke brukas i fråga om nutida förh.) af språkkänslan antingen förknippas med 4 o. sålunda uppfattas ss. betecknande ”50 % mer än vanligt” l. också icke alls associeras med ngn i de föreg. l. efterfölj. momenten anf. bet.
a) i banko (jfr b samt 4), i fullt mått, i ordets fulla mening; riktig(t), veritabel(t); rikligt, i öfvermått. Här gifvas dumheter i dessa ämnen (dvs. finanserna), som man kan kalla: dumheter i Banco. Thorild 4: 19 (1792). Lefve det nattliga Schylla! Här fins det folklif i banko. Wennerberg 2: 37 (1848, 1882). Roligt ha vi haft och roligt ska vi ha, För här ä' fästefolk i banko. Lilja Julboken 7 (1865, 1876; i en folklig dansvisa). De fingo påskrifvet i banko. Hedin Gm Asien 2: 291 (1898).
b) [jfr stå i mantal] (föga br.) stå i banko, vara utmärkt, ”heta duga”. Vid skördefesten .. ska han .. hålla ett tal till er som står i banko. Backman Reuter Lifv. på l. 2: 232 (1870).
c) [jfr eng. sure as the Bank] (föga br.) säkert som banko, säkert som bankomynt l. som banken, absolut säkert, pin säkert. Carlén Köpm. 2: 343 (1860).
d) (hvard., i Finl.) taga (ngt) för banko, taga för kontant. Jag tillhör ej .. dem, som taga alla amsagor för banko. Topelius Vint. I. 1: 256 (1859, 1880).
3) [jfr eng. banco] (fordom) om af viss bank fastställd räkneenhet för myntvärde, motsv. en viss kvantitet fin metall o. oberoende af myntens prägelvärde; alltid vid penninguppgifter satt efter dessa o. ofta tecknadt b:ko (l. B:co). 200,000 R(iks)dal(er) Banco. Nordencrantz Oväld. tankar 3: 61 (1769; med afs. på Sveriges riksbank). ”50 rdr specie”, hvarmed vid 1789 års början icke kunde förstås annat än banko. Ljunggren SAHist. 2: 297 (1886). — särsk.
a) om af Hamburgs bank fastställd räkneenhet; motsatt KURANT. Nordencrantz Oväld. tankar 3: 105 (i handl. från 1762). År 1706 var Växel-Coursen på Hamburg 26 7/8 mark Kopparmynt, per R:d. Hamburger Banco. Flintberg Bruksidk. 1: 342 (1788). 60,000 mark hamburger banko är minsann en vacker förmögenhet i våra dagar. Carlén Repr. 2: 76 (1839, 1861). Hamburger bank (förde) intill 1872 sina räkningar i s. k. Hamburger banko — en räkneenhet, hvaraf intet motsvarande mynt derstädes präglades. C. G. Hammarskjöld i NF 1: 1520 (1876). — jfr HAMBURGER-BANKO.
b) om i Sv. år 1801 (1802) fastställd o. år 1863 vid decimalsystemets införande upphäfd räkneenhet, som förhöll sig till riksgälds (o. riksmynt) som 1 1/2 till 1 (o. till specie som 1 1/2 till 4). Återstoden af min skuld i Riksglds .. (har) förvandlat sig till Banko och sålunda blifvit en half gång större. Leopold i 2 Saml. 9: 61 (1807). En Summa af .. R(iks)d(ale)r Specie Banco. (1808; formulär). — särsk.
α) i uttr. en riksdaler banko, en o. en half riksdaler (riksgälds l. riksmynt), tjugofyra skilling(ar) banko, trettiosex skilling, en tvåa banko, en treriksdalerssedel o. d. Sveriges Rikes Ständers Bank inlöser vid anfordran denna sedel å Riksd(ale)r Sex och Tretiotvå skill(ingar) Banco med 2 1/2 Riksd(ale)r Silfver Specie enligt 1830 års myntfot. Stockholm den ... SFS 1835, nr 60, s. 2. (Privatbankerna egde enl. k. förordn. 9 jan. 1846 att) utgifva sedlar å minst 6 R:dr 32 sk. b:ko. Åstrand (1855). — jfr: (Den kungliga familjens) till 681,419 Riksdaler 13 sk. 11 r:st. Svenskt Banco lagligen uppskattade enskilta förmögenhet. Skogman Bank II. 1: 139 (1846).
β) med realt l. mask. genus, elliptiskt (se den inledande anm. 1:o) i uttr. en banko, hundra banko, tusen banko, en och sexton banko o. d., dvs. en riksdaler banko, en riksdaler o. sexton skilling banko osv. Börta fick en hel banko för det sista tjoget (ägg). Bondeson Glimm. 12 (1892).
Anm. till b. Sedan det lagliga räknandet i banko upphörde, har naturligen ordet efter hand kommit allt mera ur bruk. Dock användas uttr. sådana som en banko, tusen banko ännu stundom i dagligt tal, i sht af ä. personer.
4) [utveckladt ur 3 b] oeg. i uttr. i banko (jfr 2 a), en half gång till (så mycket), med 50 procents förhöjning. Fotogenåtgången utgör (vid fotogenglödljus) i banko så mycket som vid de vanliga lamporna. SD(L) 1897, nr 579, s. 2 (efter Sundsv.-p.). Priset (på honung är) i år nästan i banko högre än förlidet år. GHT 1898, nr 243, s. 3. Maskinkraften (hos den finska isbrytaren) är 1500 indikerade hästkrafter, alltså Stockholms isbrytare ”i banko”. SD 1899, nr 90, s. 3. — i mera bildl. anv. Den elakheten skall du få igen i banko.
III. [af d. svensk banko, elliptiskt för svensk bancopunsch] (nästan bl. i Finl., numera föga br.) med realt l. mask. genus = BANKO-PUNSCH.
Sammansättningar (i allm. till I 1).
Anm. I de ännu använda ssgrna med banko åsyftas numera nästan alltid Riksbanken, motsv. ä. tiders Rikets ständers bank. Då fråga är om banker i allm., föredrages afgjordt ssg med BANK. I Finl. användes fordom (beträffande Finlands bank) ssgrna BANKO-BOKHÅLLARE, -DIREKTION, -DIREKTÖR, -KAMRERARE, -KASSÖR o. -KOMMISSARIE; men utom benämningen BANKO-DIREKTÖR, hvilken ännu förekommer ss. titel, äro dessa ssgr numera nästan bortlagda, o. ssgr med BANK äro i Finl. de så godt som ensamt br.
(I 2) BANKO-AFLÖSNING. (†) trupp som aflöser den vid Rikets ständers bank posterade vakten. Bönderne .. (blefvo) arresterade för det de kullkjörde Banco-aflösningen klockan 2 eftermiddagen på Riddarhus-Torget. DA 1771, nr 25, s. 3. —
-AGIO 30~200, äfv. ~20. Denna skilnad (mellan Banco-valutao. Courant”, dvs. mellan bankens myntenhet o. vanligt, löpande mynt) heter Banco-agio, som stiger och faller efter tilgången. Zetterstén Anm. om mynt 80 (1771). Därs. 119 (se under BANKO II 1). Jungberg (1873). jfr BANK-AGIO.
-AKTIE. (†) = BANK-AKTIE. Zetterstén Afh. om mynt 74 (1768).
-ANVISNING ~020. = BANK-ANVISNING. Stålhane Förf. Reg. (1892).
-ASSIGNATION~1002 l. ~0102. (i fråga om ä. tid) eg.: anvisning på l. från bank; i speciellare anv.: banksedel. Publ. handl. 3: 1816 (1741). Den 21 sistl. Jun. vardt en .. Banco-Assignation .. förlorad. PT 1758, nr 57, s. 4. (i Finl.) i pl., om ryskt sedel- (o. koppar-)mynt i motsats till silfver. SPF 1809, s. 56. Runeberg E. skr. 2: 228 (1839). Han (var) .. egare till en hemgift af 20 rubel bancoassignationer. Ahrenberg Hemma 83 (1887). Schybergson Finl. hist. 2: 388 (1889). jfr BANK-ASSIGNATION.
-ATTEST~02. af bank utfärdad attest, att ett visst penningbelopp l. en viss sak blifvit där insatt. Stiernman Com. 5: 829 (1700). Då penningar .. med posten .. ankomma, (bör kamrerens biträde) dem uti Riksens Ständers Banque genast insätta, och Banco-attesten nästa session derefter inför Öfver-Directionen upvisa. Publ. handl. 8: 519 (1766). DA 1824, nr 170, s. 2. Stålhane Förf. 652 (1892). jfr BANK-ATTEST.
-AUKTION~02. (fordom) af pant- l. lånebank anställd auktion på oinlösta panter l. intecknad egendom. Stiernman Com. 5: 878 (1700). Bellman 5: 72 (c. 1775). PT 1791, nr 33, s. 3. Upphäfvande af hittills gällande författningar om Banco-auktioner å fast egendom. SFS 1830, s. 410. —
-BETJÄNT; pl. -e~020 ((†) -er Stiernman Com. 5: 831 (1700), Därs. 6: 221 (1715)). (-betiente (sg.) Växel- o. länbanken E 2 a (1668), Publik. om bankobetjentes beskydd 7 Juli 1720, s. 2) tjänsteman vid bank, i sht Rikets ständers bank; numera bl. ngn gg i pl. Bokhållare, casseurer och alle andre ringare bancobetiente. RARP 10: 471 (1668). Angriper någor en Banco-Betient uti dess Embete i sielfva Bancohuset med skimpfelige och oqvädins ord, det ligger i tveböter. Abrahamsson 226 (efter handl. från 1720). Zetterstén Anm. om mynt 120 (1771). (Ordet) Bankobetjente m. fl. .. Brukas stundom i administrativ stil, för att beteckna hela tjenstemannastaten vid rikets allmänna bank. Dalin (1850). Kindblad (1867).
-BILJETT. [efter fr. billet de banque] (†) banksedel. Banco-billets eller sedlar. Zetterstén Afh. om mynt 62 (1768). Enligt Kejserl. Br(ef) .. 1824, (få i Finl.) Bancobilletter ej .. emottagas i Ränteriuppbörden. Bonsdorff Kam. 895 (1833).
-BOK. (†) = BANK-BOK. Skogman Bank 1: 6 (efter handl. från 1656). Publik. ang. kontrib. 6 Febr. 1713, s. 6. För mera redighet upgöras Banco-böckerne (i Venedigs bank) .. 4 gångor om året. Zetterstén Anm. om mynt 110 (1771).
-BOKHÅLLARE~0200. (i fråga om ä. tid) jfr BANK-BOKHÅLLARE. Bellman 2: 17 (1769). Såsom .. (den år 1760 stiftade timmermansordens) förste ledamöter angifvas (bl. a.) .. bankobokhållaren C. Qvist. Lundin G. Sthm 433 (1881).
-BOKHÅLLERI. (†) under bankobokhållaren stående afdelning af Rikets ständers bank. Banquens Creditorer .. få sig om deras räkning och avance i Banquen underrätta, och densamma i Banco-Bokhålleriet liquidera. Förordn. ang. assign. 27 Maj 1730, s. A 2 b. —
-BRÅKARE. [efter nt. bankbräker, t. bankbrecher; jfr BANKRUTT samt RÅDBRÅKA] (†) bankruttör. Om bancobråkare .. och om cessioner. J. C. Risingh (1669) i Hist. tidskr. 1896, s. 74.
(jfr II) -DALER. (†) = -RIKSDALER. The .. Rixd(a)l(er) som aff skrott och korn fullgode äro, och icke förringa i någor thera, äre Banco-Daler. Risingh Kiöph. 61 (1669). Banck-Thaler .. banko-daler eller riksdaler in specie. Lind (1749). Almqvist (1842). jfr BANK-DALER.
-DEPUTATION~1002 l. ~0102. (i fråga om ä. tid) = -UTSKOTT. Ad. prot. 1786, s. 35. i sht om en afdelning af det under frihetstiden förek. sekreta utskottet. Sedan frågade Hr Landtmarskalken, om Secrete Utskåttet får utnämna visse Deputerade öfver Banco-värcket utur berörde Utskåt, .. sägandes derhos, at fuller förr vanligit varit, det Banco-Deputation blefvit i Secrete Utskåttet vald. 2 RARP 2: 176 (1723). DA 1771, nr 152, s. 1. V. Kôersner i NF 6: 1024 (1882).
-DEPUTERAD ~1020.
1) (fordom) af ständerna l. deras ställföreträdare utsedd förtroendeman för öfvervakande af bankens skötsel; medlem af bankodeputation. Stiernman Com. 5: 741 (1699). Resol. 10 Mars 1708, s. 1. Stiernman Com. 6: 192 (1715). Vid Riks-Dagarne .. varda vissa Personer utaf Riksens .. Ständers Secrete-Utskåt förordnade, hvilcka under Namn af .. Banco Deputerade, öfverse Banquens Tilstånd. Henel 1729 262 (1730). Ad. prot. 1786, s. 11.
2) om de två af bankofullmäktige som föredraga ärendena o. öfvervaka verkställigheten af fattade beslut osv.
3) (†) i allm.: styresman för bank. Zetterstén Afh. om mynt 72 (1768; om styresmännen för Hamburgs bank).
-DIREKTION. (i fråga om ä. förh. i Finl.) om direktionen för Finlands bank. Helsingf. tidn. 1863, nr 205, s. 1. jfr BANK-DIREKTION.
-DIREKTÖR. (i Finl.) = BANK-DIREKTÖR. Växel-, Depositions- och Låne-Banquen kommer att förvaltas af en Direction, som utgöres af trenne Ledamöter, under namn af Banco-Directeurer. SPF 1817, s. 98. Finl. statskal. 1882, afd. 347. jfr: Banco-Director. Skogman Bank 1: 146 (cit. fr. 1666).
-DISKONT~02. (fordom) lånerörelse bedrifven af Rikets ständers bank; äfv. om själfva ämbetsverket l. ämbetslokalen. S. v. Stockenström i Ad. prot. 1800, s. 582. Banko-Diskontens Registrators-Kontor. DA 1824, nr 100, s. 2. Den tid, då Banko-Disconten vanligen öppnas för lån och omsättningar. SFS 1830, s. 321. Den belåningsrätt, som egt rum för kanalaktier i kanaldiskonten, borde öfverflyttas på bankodiskonten. De Geer i 3 SAH 1: 178 (1886). jfr BANK-DISKONT (i annan bet.). —
-DISKONTVERK~020 l. —01~2. (fordom) ämbetsverk för skötande af Rikets ständers banks lånerörelse. Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente För Riksens Ständers Banko Discont-Verk .. 7 Februarii 1816 (titel). Bankoutsk. mem. 1862—63, nr 44, s. 21.
(I 2) -DÖRR. (†) = BANK-DÖRR. Då anslaget på Bancodören är utsatt. Resol. 20 April 1707, s. 2. —
-EXPEDITION. (†) Thesse 6 .. Commissarier .. (kunna) Banko-expeditionerne (sig) .. emellan fördeela. Växel- o. länbanken D 3 a (1668).
-FISKAL~02. (fordom) tjänsteman vid Rikets ständers bank med skyldighet att åtala öfverträdelser af stadgarna för bankens förvaltning. Runemarck Sthms vägv. 26 (1789). Dalin (1850).
-FULLMÄKTIG ~020. benämning på de den sv. riksdagens (i ä. tid ständernas) förtroendemän som fått ledningen af riksbankens verksamhet sig anförtrodd. Stiernman Com. 5: 828 (1700). Förordn. om kontrib. 4 Juni 1712, mom. 11. Den tysthetsed, som aflägges .. af Banco-Fullmäktige. Skogman Bank 1: 49 (1845). Wieselgren Bild. 488 (1889). jfr BANK-FULLMÄKTIG.
-FULLMÄKTIGSKAP—010~2. D. v. Schulzenheim d. ä. i Ad. prot. 1800, s. 198. Lundin G. Sthm 414 (1881). jfr BANK-FULLMÄKTIGSKAP.
-FÖRFATTNING ~020. = BANK-FÖRFATTNING. H. Järta i Ad. prot. 1800, s. 207. —
-FÖRVALTNING~020. = BANK-FÖRVALTNING. Nordencrantz Oväld. tankar 3: 14 (1769). RF 1809, § 53. SFS 1894, nr 24, s. 15. —
-GÄLD, se -MYNT, anm.
-HERRE. (†) = BANK-HERRE. P. Wieselgren i Biogr. lex. 14: 205 (1847; efter källa från 1757).
(jfr I 2) -HUS. (†) om riksbankens hus i Sthm. RARP 10: 391 (1668). Sedan han stått 1 timma utom Banco huset, vid en påle i halsjärn. Nehrman Jur. cr. 367 (1756). SFS 1830, s. 468. jfr BANK-HUS 1.
-INRÄTTNING~020. (numera knappast br.) = BANK-INRÄTTNING. C. A. Wachtmeister i Ad. prot. 1789. s. 756. —
-INSTRUKTION~102. = BANK-INSTRUKTION. Möller (1790). Heinrich (1814).
-INTRESSE. (†) bankränta. Publ. handl. 6: 3983 (1756). Upplupne Banco-Interessen. D. v. Schulzenheim i Ad. prot. 1789, s. 671. —
-INVISNING~020. (numera föga br.) = -ANVISNING. Publ. handl. 3: 1814 (1741).
-KAMRER~02 l. -KAMRERARE~0200. (i fråga om ä. tid) = BANK-KAMRER. Förordn. ang. assign. 27 Maj 1730, mom. 4. DA 1825, nr 55, s. 2. Dalin (1850).
-KAPITAL. (†) Publik. ang. kontrib. 18 Juli 1713, s. 3. —
-KASSA. (†) = BANK-KASSA. Kung. 9 Febr. 1739, s. 1. —
-KASSÖR ~02. (ngn gg i Finl. samt i fråga om ä. tid) = BANK-KASSÖR. Runemarck Vägv. gm Sthm 76 (1790). DA 1824, nr 135, s. 7. Lundin G. Sthm 613 (1882). Finl. statskal. 1885, s. 114. —
-KOMMISSARIE~10200. Växel- o. länbanken F 1 b (1668). Ad. prot. 1789, s. 350. Bankokommissarier äro, jämte bankosekreteraren, de förnämste tjenstemännen vid Sveriges riksbanks hufvudkontor. De äro till antalet 5, af hvilka 4 tjenstgöra vid bankkontoret och 1 vid sedelkontoret. J. Hellstenius i NF (1876). jfr BANK-KOMMISSARIE.
-KOMPANI~102. (i fråga om ä. tid) = BANK-BOLAG. (Den 16 dec. 1656) erhöll Palmstruch .. Konungens fullmakt att vara Director öfver Banco-kompaniet. Skogman Bank 1: 6 (1845). jfr BANK-KOMPANI.
-KONTOR. (†) = BANK-KONTOR. Ty hafwe Wij .. (tillåtit), at i Wår Stadh LandzCrona ett Banco Cantor vprättas må. Privil. för Landskrona 1663, mom. 20. Svar På Projectet Om et Banco Contoirs inrättande. P. Tham (1761; boktitel). Ad. prot. 1800, s. 1332. —
-KREDIT. (†) = BANK-KREDIT. Sveriges Banko-Credit är grundad på det aldra ståteligaste fundament. Zetterstén Afh. om mynt 76 (1768).
-KREDITIVSEDEL—001~20. = följ. Banco-Creditif-Zedlarne. Stiernman Com. 3: 414 (1666).
-KREDITSEDEL—01~20. (fordom) Palmstruchska bankens ”creditivsedlar”, som sannolikt började utgifvas 1661 och i kongl. förordningen äfven kallades ”banco-creditsedlar” eller rätt och slätt ”bancosedlar”, voro först endast ett slags transportabla kvitton å kopparmynt och koppar .., som deponerats i banken. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 320 (1893).
-KURANT~02. (fordom) = BANKO II 1. At förvandla 5,000,000 Riksd. Riksgälds-Sedlar til 5 Millioner i Banco-courant. E. G. Adelsvärd i Ad. prot. 1800, s. 634. —
-LÅN~2. = BANK-LÅN. Abrahamsson 565 (1726). Bellman 2: 63 (1777). A. Cronholm i SKN 1841, s. 111. Kindblad (1867).
-MAN. (†) = BANK-MAN. Myntet och Banquen (fråga) efter ärlige Mynt- och Banco-Män. Oelreich 4 (1755).
-MEDALJÖR. (†) om innehafvaren af en i medlet af 1700-talet i Riksbanken inrättad befattning till hvilken hörde att arbeta stämplar för bankens formulär o. d. IT 1791, nr 82, s. 2.
(jfr II) -MYNT~2. (fordom) af bank utgifvet l. godkändt mynt, fullgodt l. fullviktigt mynt; särsk. om mynt utgifvet af Rikets ständers bank; mynt (l. sedel) med 50 procents högre värde än riksgälds; jfr -PENNINGAR samt BANK-MYNT. Wexle-Penningar betalas i Banco-Mynt. Risingh Kiöph. 70 (1669). Lind (1749). Clason Præs. i VetA 1769, s. 35. Uti Amsterdam, där inga andra penningar i Cassorne emottagas än fullvigtigt Silfver- och Guld Mynt, som utan förändering och skada för Banken tål ligga, och derföre kallas Banco-Mynt, til åtskilnad emellan (dvs. från) Courant, Lant eller Stats-Mynt, hvilka senare merendels bestå af smått skiljemynt, löpande til dagliga betalningar, och skiljer sig flere Procent emot (dvs. från) Banco och det grofva myntet. Zetterstén Anm. om mynt 99 (1771). Egendomen N:o 6 på Söder .. är til salu för 850 R:daler i Bancomynt. IT 1791, nr 3, s. 3. Specie- eller Banco-myntet. Publ. handl. 15: 208 (1792). Ljunggren SAHist. 1: 66 (1886). Anm. I samma anv. som bankomynt förekom äfv. det i rent tysk l. holl. form upptagna bankogeld(t). The .. som intet förstå hwad Banco- eller Casse-Geldt (dvs. Courant”, vanligt löpande mynt) för åthskildnad hafwa. Risingh Kiöph. 61 (1669).
-MÅL. (†) rättegångsmål som rör bankaffärer. Publ. handl. 3: 1680 (1741).
-MÄKLARE ~200. (fordom) jfr -OMBUD. Zetterstén Anm. om mynt 149 (1771).
-NOT~2. (numera knappast br.) = BANK-NOT. Zetterstén Anm. om mynt 149 (1771). S. v. Stockenström i Ad. prot. 1800, s. 587. Lundell (1893).
-NOTA. (†) = föreg. Zetterstén Afh. om mynt 74 (1768).
-OMBUD~02 l. ~20. (fordom) ett slags tjänsteman vid Rikets ständers banks lånekontor. SFS 1830, s. 318. Fåhræus Handb. 128 (1864). jfr -MÄKLARE.
-ORDNING. (†) = BANK-ORDNING. RARP 10: 459 (1668). 1668 åhrs Banco-Ordnings 27. §. Arnell Stadslag 662 (1730). Zetterstén Anm. om mynt 110 (1771). SFS 1830, s. 321. —
-PANT. (†) Den Skyldoge bör lika fult sin Skuld betala, hwilket ock skier med Banco-Panter. Abrahamsson 563 (1726).
(jfr II) -PENNINGAR, pl. (†) Förklar. ang. bankoväs. 19 April 1659, mom. 2. Banco-Penningar kallas the, som fullkomligen gode äro til wicht och fijnheet. Risingh Kiöph. 61 (1669). Lind (1749, under banckgeld). Alt statens grofva Mynt anses (i Amsterdams bank) för Banco pengar, när de hålla Bancovigt. Zetterstén Afh. om mynt 65 (1768). jfr -MYNT samt BANK-PENNINGAR.
-PRIVILEGIUM. (†) = BANK-PRIVILEGIUM. RARP 8: 283 (1660). D. v. Schultzenheim d. ä. i Ad. prot. 1800, s. 197.
(II 2 l. II 3 b; jfr III) -PUNSCH~2. benämning på en under midten af 1800-talet i handeln förek., på buteljer tappad punschsort, så kallad antingen därför att den ansågs synnerligen förträfflig, l. därför att priset för butelj var 1 riksdaler banko. —
-REFERENDARIE~100200. (fordom) ett slags tjänsteman vid Rikets ständers bank. Runemarck Sthms vägv. 3 (1789). IT 1791, nr 87, s. 2. —
-REGLEMENTE ~1020. = BANK-REGLEMENTE. N. Tessin hos Tessin Tess. 315 (1710). Vi lefva i bankoreglementenas utfattiga .. tider. Tegnér 3: 394 (1837). Bankofullmäktiges åligganden bestämmas närmare genom det bankoreglemente, som vid hvarje riksdag utfärdas. J. Hellstenius i NF 1: 1527 (1876).
-REVISION~102. (numera knappast br.) = BANK-REVISION. Publ. handl. 15: 79 (1791). Dalin (1850). Ahlman (1872).
-REVISOR~020. = BANK-REVISOR. Publ. handl. 11: 687 (1779). Kindblad (1867).
(jfr II) -RIKSDALER ~020. (fordom) mynt motsv. 48 skilling (banko); jfr -MYNT. Lind (1749). Hallenberg Hist. 5: 46 (1796). Sedan den ryska occupationen (år 1809 voro i Finl.) tvänne olika myntsorter .. i omlopp, nämligen den svenska bankoriksdalern och den ryska specierubeln. Schybergson Finl. hist. 2: 386 (1889).
-RÄKNING~20.
1) (†) (be)räkning efter banks räkneenhet. Anm. till Scheffers Præs. i VetA 4 (1753). 2) = BANK-RÄKNING 2. Stålhane Förf. Reg. (1892).
-RÄNTA. (†) = BANK-RÄNTA. Zetterstén Anm. om mynt 29 (1771).
-RÖRELSE. (†) = BANK-RÖRELSE. Publ. handl. 15: 200 (1792). D. v. Schulzenheim i LBÄ 2—3: 65 (1797).
(jfr II) -SEDEL~20. (i fråga om ä. tid) = BANK-SEDEL. RARP 9: 193 (1664). Icke ha passion för något annat än sina bancosedlar. Kexél 1: 298 (1790). De handlande incasserade med nöje icke blott våra specier och våra bankosedlar, utan ock de hundradefaldiga gröna, gula och röda privatbanksedlar, som dem för deras varor erbjödos. H. Reuterdahl i SKN 1843, s. 276. (Man tog på 1770-talet) lika gerna .. de nya bankosedlarne som silfret. Odhner G. III 1: 453 (1885).
-SEKRETERARE~10200. Runemarck Vägv. gm Sthm 62 (1790). (Banko-)Fullmägtiges Expedition, hvars Chef är Banko-Sekreteraren. Fåhræus Handb. 127 (1864).
(jfr II) -SKILLING~20. (fordom) kopparslant utgifven af Rikets ständers bank o. utgörande fyrtioåttondelen af en bankoriksdaler. SPF 1809, s. 56. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 297 (1831). Schulthess (1885).
-SKULD~2. (i fråga om ä. tid) skuld till bank(en). Widegren (1788). Odhner G. III 1: 453 (1885).
-SLUT. (†) tid under hvilken bank är stängd för uppgörande af räkenskaperna. Banken (i Amsterdam) är 2 gångor om året tilsluten på 8 à 10 dagar .. (för) at afsluta böckerne ... Löpa .. (växlar) til ända under Banco slut, fordras ingen betalning förän efter Banco öpningen. Zetterstén Afh. om mynt 67 (1768). jfr BANK-SLUT.
(jfr II) -SPECIE~200. (fordom) ett slags silfvermynt utgifvet af Rikets ständers bank. J. N. Tersmeden i Ad. prot. 1800, s. 544. Quiding Förf. 69 (cit. fr. 1802). jfr: Adjektivt säges: Banko Specie (förkortningsvis blott Specie), hvarmed menas: rikets egentliga mynt i silfver, sådant det af riksbanken utgifves. Dalin (1850, under banko).
-STAT~2. sammanfattande benämning på Riksbankens ämbets- o. tjänstemän. Banko-Statens Enke- och Pupill-Cassa. Backman Lags. 4: 335 (1847).
-STIL. (†) Regl. 26 Maj 1773, § 13. Hufvud-Boken .. skall föras efter Bankostil utan Concept. Regl. 7 Febr. 1816, § 15. Det under benämning af Bankostil .. för Banko-lånen utan undantag stadgade Ränte-beräkningssätt. SFS 1830, s. 480.
(jfr II) -STYFVER~20. (fordom) litet skiljemynt i koppar utgörande fjärdedelen af en bankoskilling. En (biljett) med sigill af en Bankostyfver. DA 1824, nr 242, s. 8. Hartman Husläk. 415 (1828).
-STYRELSE ~200. (fordom) styrelse öfver Rikets ständers bank. Hjerta Om mynt 1: XII (1828). En af Bancostyrelsen år 1667 afgifven berättelse om orsakerna till verkets förfall. Skogman Bank 1: 9 (1845). jfr BANK-STYRELSE.
(II 3 b) -TIA~20. (fordom, hvard.) sedel å tio riksdaler banko. Dalin (1850). Schulthess (1885).
-TRANSPORTSEDEL—00~20. ett slags fingerade depositionsbevis som började utgifvas 1726 o. hvarmed man kringgick lagen om sedelutgifning. Publ. handl. Registerb. (1754, under banco). Det mesta (är) i goda Banco Transport- och resten i Riksgäldssedlar. Kexél 1: 334 (1790). En större Banko-Transport-Sedel är upphittad. DA 1824, nr 8, s. 14. Utgifvandet af de så kallade Bancotransportsedlarne på obestämda valörer i viss persons namn, upphörde vid Mars månads slut 1836. Skogman Bank II. 2: 46 (1846). jfr VÄXEL-BANKO-TRANSPORTSEDEL.
-TVIST. (†) Banco-tvister, då Banquen har at tiltala någon, eller någon har at tiltala Banquen. Abrahamsson 598 (1726). Fischerström 1: 324 (1779). jfr BANK-TVIST.
(II 3 b) -TVÅA~20. (fordom, hvard.) sedel å två riksdaler banko. Wallmark Resa 181 (1819, 1832). Publicum anmanas att ej hålla på sina banko-tvåor. Palmblad Nov. 4: 118 (1851).
-UTSKOTT~02. om ett af den sv. riksdagens (ständiga) utskott hvilket har att undersöka Riksbankens styrelse o. tillstånd samt att hos riksdagens kamrar (i ä. tid ständerna) föreslå o. i vissa mål gifva föreskrifter om nämnda banks förvaltning. Ad. prot. 1786, s. 11. RF 1809, § 53. Banko-utskottet .. består af 16 ledamöter, 8 ur hvardera kammaren. J. Hellstenius i NF (1876). SFS 1891, nr 14, s. 16. jfr BANK-UTSKOTT.
-VALUTA~020. (numera knappast br.) = BANK-VALUTA. Zetterstén Afh. om mynt 47 (1768).
-VERK~2. om Rikets ständers bank (Riksbanken) l. i samband med denna stående institutioner. Myntewäsendet hafwer een synnerlig gemeenskap med Bankowärket. Växel- o. länbanken B 1 b (1668). Publ. handl. 15: 79 (1791). Förslag till en i vissa delar förändrad organisation af Banko-verket. Bankoutsk. betänk. 1853—54, nr 61, s. 1. (Gustaf) B(onde) hade 1659 blifvit förordnad till öfverinspektor för (det Palmstruchska) bankoverket i Stockholm. J. T. Westrin i NF 2: 862 (1877). Berättelse .. öfver revisionen af bankoverket. SFS 1893, nr 38, s. 7. —
-VIKT. (†) vikt erforderlig för att mynt skall af bank anses ss. fullgodt. Zetterstén Afh. om mynt 65 (1768).
-VINST~2. vinst l. inkomster af Riksbanken. Statsutsk. mem. 1840—41, nr 417, s. 1. Carlson Hist. 4: 296 (1875). 1889 års bankovinst uppgick till 2,621,725 kr. 81 öre. AB 1890, nr 30, s. 2. Beslöts, att hela bankovinsten för 1892 skall öfverlemnas åt statsverket. NDA 1893, nr 59, s. 3. jfr BANK-VINST.
(jfr II) -VITTEN~20. (fordom) = -STYFVER. Törneros Bref 1: 333 (1831). Att inte kunna få låna så mycket som en bankovitten en gång! Blanche En tr. upp 24 (1843). bildl.: Usch! att man ska' vara slagen till en bankovitten! Hedberg Ungd. 4 (1868).
-VÄRDERING. (i Finl., knappast br.) åsättande af bankovärdi. Sv. fin. lagt. (1883). Lundell (1893).
-VÄRDI~02, sbst.1, n. värde som af bank (särsk. Riksbanken) åsättes egendom vid fråga om inteckning för lån. Efter bankovärdi. Dalin (1850). Kindblad (1867).
-VÄRDI, sbst.2, m. (†) värderingsman l. proberare i Riksbanken. Alle löse Panter, särdeles Gull och Jouveler, .. (skola) af Banco Wärdien förut (dvs. före auktionens förrättande) öfverses samt Gullet proberas. Stiernman Com. 5: 68 (1689).
-VÄSEN l. -VÄSENDE. (†) = BANKVÄSEN(DE). Länebänks privil. 30 Nov. 1656, mom. 14. Zetterstén Anm. om mynt 131 (1771). Fischerström 1: 323 (1779).
-ÄRENDE ~200. Möller (1790). D. v. Schultzenheim d. ä. i Ad. prot. 1800, s. 197. —
-ÖPPNING. (†) Zetterstén Afh. om mynt 67 (1768; se under -SLUT).
Spoiler title