SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
BATIST batis4t, sällan bat3is2t, r., äfv. n. (m. Möller (1790), Dalin (1850), Sundén 1: 399 (1886); f. Lundell; n. Åstrand 2: 23 (1855), N. journ. f. dam. 1855, s. 127); best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet. olika slags batist) -er.
Ordformer
(baptist (i ssgr) En patr. tankar om klädedr. 8 (1774), Sthms modejourn. 1854, s. 22. battist Salander Genv. t. slögder 125 (1754; å samma sida äfv. batist), N. journ. f. dam. 1860, s. 23, Jensen Mickiewicz Tadeusz 58 (1898; i ssg) m. fl.)
Etymologi
[jfr holl. batist, n., t. batist, m., eng. batist, af fr. batiste, f., enl. det vanliga antagandet af namnet på en person, Baptiste, som lefde i staden Cambrai i Flandern under det 13:de årh. o. som först skall hafva tillverkat detta tyg]
ett slags mycket fin o. tunn, tvåskäftig väfnad af linne l. bomull; jfr KAMBRIK, KAMMARDUK. (Till linnemanufakturer) hörer också fina Cammarduker, Batister, Schirduker eller klara Linnen, som til Mans och Qvins Prydnader brukas. Salander Genv. t. slögder 125 (1754). Batist .. skiljer sig från kammarduk endast genom tätheten. Synnerberg (1815). De flandriska departementerna, der alla slags linneväfnader, t. o. m. det finaste battist tillverkas. Åstrand 2: 23 (1855). Uti näsdukar utaf batist / Man damernas tårar såg falla. Nordlund Bitar 16 (1894). Tryckta Batister .. i vackra fantasi- och blomstermönster. Priskurant fr. Cronquist & Son 1898, s. 44. — jfr BOMULLS-, ECRU-, LINNE-, MUSLIN-BATIST.
Ssgr: BATIST-BAND03~2. Freja 1874, s. 112. —
-BOTTEN~20. De mest olika sorters broderier kunna .. användas på linong eller batistbotten. N. journ. f. dam. 1860, s. 38. —
-DUK~2. jfr -NÄSDUK. Med en battistduk fläktande skuldror och bröst. Jensen Mickiewicz Tadeusz 58 (1898).
-GARNERING~020. En Nattmössa af fint linnebatist med dubbla batistgarneringar besatta med valenciennerspetser. N. journ. f. dam. 1859, s. 76. —
-KLÄNNING~20. DA 1824, nr 30, s. 6. Sthms modejourn. 1854, s. 38. —
-LIN~2. om det finaste, till batist användbara linet. Arrhenius Jordbr. 2: 194 (1862). Det finaste batistlinet fås vid skörd under blomningen. Elfving Kulturväxt. 145 (1895).
-LINONG~02. N. journ. f. dam. 1859, s. 101. —
-LÄRFT~2. ytterst fint, tunt lärft. N. journ. f. dam. 1855, s. 126. —
-MANSCHETT~02. En patr. tankar om klädedr. 8 (1774).
-MUSLIN~02. Bomullsbatist väfves af garn N:o 90 à 100 och kallas äfven Batistmusselin. (Ekenberg o.) Landin 908 (1894).
-MÖSSA~20. N. journ. f. dam. 1856, s. 23. —
-NÄSDUK~02 l. ~20. En hvit Batist-Näsduk, sydd med blommor i hörnen. DA 1824, nr 92, s. 9. Uppf. b. 5: 110 (1874).
-OMHÄNGE~020. Hagberg Shaksp. 7: 167 (1849).
-REMSA~20. Sthms modejourn. 1844, s. 88. —
-SKJORTA~20. N. journ. f. dam. 1855, s. 152. —
-TILLVERKNING~020. Batist-tillverkningens egentliga hemland är de franska städerna Valenciennes och Cambray. Nisbeth Handelslex. 83 (1870).
-VÄFVARE~200. Wikforss (1804, under batistweber). Öhrlander o. Leffler (1852).
Spoiler title