publicerad: 1903
BEPRISA bepri4sa, i Sveal. äfv. 032 (bepri´sa Weste; bepr`isa Almqvist), v. -ade; se för öfr. PRISA, v. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -NING; -ARE.
Etymologi
1) (numera i sht i något ålderdomlig l. religiös framställning; se dock a) lofprisa, prisa, berömma. Rom. 5: 8 (NT 1526). När them bliffuer han förlastat (dvs. försmädad), men när idher beprisat. 1 Petr. 4: 14 (Därs.). Philimer .., hwilken i Historier och Cröneker högdt beprijsat warder aff (dvs. på grund af) sin mandom. O. Petri Kr. 20 (c. 1540). (David) bepriser .. Gudz store nåd emot sig. Rudbeckius Kon. reg. 446 (1619). Rydelius Förn. 232 (1721, 1737). Dig (Kristus) ingen nog beprisa kan, / Att vår natur du tagit an. Ps. 1819, 63: 9. Roligt vore att se den mycket beprisade flickan. Runeberg 1: 17 (1832). Mulåsnedrifvaren .. upphörde ej att beprisa sin hembygd som det skönaste land under solen. Topelius Fält. 5: 401 (1866). Bland de kristna .. firas .. söndagen .. till hans ära, som vi i dag beprisa. Rudin 2 Evigh. 1: 173 (1887). — särsk.
a) (fullt br.) med bibegrepp af ett ogrundadt l. öfverdrifvet lofordande; i sht i p. pf. När det kom till stycket, var det icke mycket bevändt med hans beprisade fördomsfrihet. Järta V. skr. 2: 23 (1823; se under BEPRISLIG 1). Trots de beprisade framsteg .., som sedan århundraden blifvit gjorda. H. Hjärne i Sv. tidskr. 1894, s. 258. (I Amsterdams judekvarter) äro männen beskäftiga med att putsa eller beprisa sina varor. Torpson Eur. 1: 220 (1895).
b) (föga br.) refl. (jfr 2): berömma sig. Med hvarandra beprisa vi oss gästvänner att vara / re'n från fädernas tid. Johansson Hom. Od. 1: 187 (1844; gr. εὐχόμεϑα); jfr 2. Hvad begrepp skola vi göra oss om den ”progressivitet”, för hvilken de (dvs. revolutionsmännen) stundligen beprisa sig? Atterbom Siare 5: 176 (1849).
2) (†) refl. (jfr 1 b): sätta sin berömmelse l. sin ära i. Effther åkeren myckit förbättres och säden fast ther aff förmeres kunde, att almogen yttermere sich her effter, beprijsede och winlagde .. att holle och leggie alle honde quick boskap (dvs. allahanda boskap) opå. G. I:s reg. 18: 42 (1546). Därs. 80.
Spoiler title
Spoiler content