SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
BIARBETE bi3~arbe2te, äfv. ~200 (bi`arbete Weste, bi`arbéte Almqvist), n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[jfr eng. by-work, äfvensom t. nebenarbeit; se BI-, prefix1 2]
1) (mindre br.) arbete som bedrifves vid sidan af det hufvudsakliga o. som i förh. till detta är af underordnad betydelse; bisyssla, bigöromål. Serenius (1734; under by-work). Vi hafve at tacka Bergshandteringen, för de stora och vackra upodlingar, dem Bergsmannen, såsom et bi-arbete, handterat. Lillienberg Præs. i VetA 1776, s. 11. (Landtbrukaren) måste hafva biarbete under alla de tider af året då jordbruket hvilar. Agardh (o. Ljungberg) Stat. II. 2: 245 (1856). Pauser i det egentliga bageriarbetet utfyllas ofta .. med biarbeten, t. ex. med rengöring af lokal, redskap och kärl, eller med andra förberedelser för ett följande bak. J. Leffler i Arbetsstatistik 1: XXIX (1899). jfr: Vårt Biarbete här i Norden är Gull och Silfver: Vårt Hufvud-verk, Koppar och Järn. Tessin Bref 2: 287 (1755). jfr äfv.: Celsius .. (har) offrat en stor del af sina biarbeten åt Svenska skaldekonsten. Tingstadius i 1 SAH 5: 290 (1795, 1813).
2) (†) mål. o. bildh. accessoar. (Gruppen den farnesiska tjuren) består af en tjur, två ynglingar öfver kroppsstorleken .. och många biarbeten. Norrmann Eschenburg 1: 129 (1817). Dalin (1850). Kindblad (1867).
Spoiler title
Spoiler content