CICISBEAT si1sisbea4t l. sis1-, l. 01— osv. (jfr föreg.), n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. cicisbeat, n., af it. cicisbeato, af cicisbeo (se föreg.)]
(i fråga om ä. it. förh.) plägsed(en) l. förhållande(t) att en dam har cicisbé l. att ngn är cicisbé. Man hyser icke sällan oriktiga begrepp om Cicisbeatet, eller åtminstone om egenskapen af en Cavaliere Servente, hvilken ingalunda alltid innebär ett i sedligt afseende tadelvärdt förhållande till den uppvaktade damen. Beskow Vandr. 2: 77(1820, 1834). Cicisbeatet leder sitt ursprung från 1500-talet. NF 3: 347(1878).
