SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
CIGARR sigar4, r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Ordformer
(cigarr Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 173 (1786) osv. cigar Ödmann Wafers dagbok 52 (1788), Deleen (1806, under cigaroes), Com.-coll. ber. Fabr. 1832, s. 23, Runeberg E. skr. 2: 205 (1833; rimmande med har). sigares (pl.) B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 46. ciggaros (sg.) Fischer Resa fr. Amst. t. Genua 136 (1800), cigarros (pl.) Därs. 51, (pl.) Synnerberg (1815). cigaro (obest. o. best. sg.) Ödmann Townsend 121 (1794). seergal Euphrasén St. Barthelemi 48 (1795))
Etymologi
[jfr holl. sigaar, f., t. cigarre, f., eng. cigar, fr. cigare, m., äldre fr. äfv. cigale, af span. cigarro, cigarr, cigarrett, som möjl. är bildadt af cigarra, syrsa, hvarvid anledningen till namnet skulle hafva tagits af öfverensstämmelsen i form mellan cigarren o. syrsans cylindriska med en konisk spets afslutade kropp; se för öfr. Murray. Formerna sigares, cigar(r)o(s) hafva blifvit anträffade endast i skildringar af span. o. span.-amer. förh. Formen seergal beror möjl. på förvridning af det holl. ordet; jfr den ä. fr. biformen. Den i ä. tid vanliga stafningen med ett r torde afse uttal med långt a; jfr sv. dial. segar, sigar (med långt a)]
1) för rökning afsedd vanligen spolformig liten rulle af hopvridna torkade tobaksblad hvilkens ena ände (bar l. med påsatt munstycke) stickes i munnen o. hvilkens andra ände tändes. En fin, god, doftande, stinkande, stark, svag, lätt, hårdrökt, lättrökt, ljus, mörk cigarr. Röka cigarr. Tända sin cigarr. Blossa på l. draga några bloss på cigarren. Bjuda (på) en cigarr. Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 173 (1786). Spaniorerne bära i America ständigt Cigarer på fickan, att undfägna gäster, när måltiden är slutad. Ödmann Wafers dagbok 52 (1788). Seergalerna bestå af et hoprulladt tobaksblad med et fint hål igenom, .. man tänder eld uti ena ändan på Seergalen och sätter den andra uti munn, då röken drager sig genom det fina hålet liksom genom et pipskaft. Euphrasén St. Barthelemi 48 (1795). Ljunggren Minnesant. 168 (c. 1814). Hon (hade) icke rökt cigarr sedan den afton, då han sade henne att det gjorde henne ful. Bremer Dal. 119 (1845). Cigarren härleder sig ursprungligen från Amerika och är af Spaniorerne införd i Europa. Stahmann Cigarr, pipa o. snusdosa 15 (1853). Man ser (i Sv.) öfver allt 12-åriga, ja! t. o. m. 10-åriga gossar med cigarr i munnen. A. W. von Knorring i Ad. prot. 1859—60, 1: 408. Björck V. dikt. 214 (1866). Gubben lade undan sin cigarr, som var nära utrökt. Benedictsson Folkl. 202 (1887). Cigarrer synas hafva blifvit tillverkade i Sverige första gången år 1814. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 41 (1899). Sjelfva cigarrerna beredas i allmänhet icke af samma slags tobak allt igenom, utan för de olika delarne — inlagan, ombladet, (som sammanhåller inlagan), och täckbladet (det yttre omhöljet) — användas olika tobakssorter eller åtminstone olika slags blad. Dens. Därs. 63. Husfaderns eftermiddagspipa, sprättens cigarr och arbetarens snugga. PT 1901, nr 122 A, s. 3. — jfr FORM-, HAND-, REFORM-, UTSKOTTS-CIGARR; BREMER-, HAVANNA-, MANILLA-, PLANTAGE-CIGARR; BJUD-, EFTERMIDDAGS-, FÖRMIDDAGS-, KAFFE-, MIDDAGS-, RESCIGARR; ENKRONAS-, FEMTONÖRES-, TJUGOÖRES-, ÅTTAÖRES-CIGARR m. fl.
2) om af andra växtblad l. andra ämnen tillverkad, för rökning afsedd rulle, till utseendet liknande en cigarr (i bet. 1). För (astma) .. bereder man på Apotheken ett särskildt slag cigarrer, hvilka tillredas af bladen af Datura Stramonium (spikklubba). Belott Så bör du röka 45 (1858). jfr: Infödingarnas sällsamma sed att genom näsa och mun utblåsa rökskyar, hvilka de insugit genom hvad vi kalla en cigarr, ett sammanrulladt, med torra örter fyldt majsblad, antändt i ena änden. Elfving Kulturv. 158 (1895). — jfr ASTMA-CIGARR.
3) om bakverk o. d. l. annat icke för rökning afsedt föremål som man gifvit form af en cigarr (i bet. 1). Zetterstrand Kokb. 427 (1863). — jfr CHOKLAD-, SMÄLL-, SNUS-CIGARR m. fl.
4) (numera knappast br.) om cigarrett; i ssgn PAPPERS-CIGARR.
Ssgr (till 1): CIGARR-AFFALL03~02, äfv. ~20. vid cigarrtillverkning erhållet tobaksaffall, afklippta cigarrspetsar, återstoder af utrökta cigarrer o. d., afsedda att användas ss. röktobak. Kallstenius Hush. 301 (1896).
-AFFÄR~02. särsk. om cigarrbutik; jfr -HANDEL. E. J. Ekman Motion i 2 kam. 1894, nr 46, s. 17. SvD(L) 1903, nr 343 B, s. 19. —
-ARBETARE ~0200. gemensam benämning på -MAKARE, -MAKAR-LÄRLING o. -SORTERARE. Uppf. b. 5: 125 (1874). H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 63 (1899).
-ARBETAR(E)-KRAMP—010(0)~2. Wretlind Läkareb. 9—10: 225 (1902).
-ARBETERSKA~0200. SvD(L) 1903, nr 269, s. 1.
-ASK~2. [af ASK, sbst.2] Gustafsbergs porslinsfabr. 1885, s. 1. —
-ASKA~20. Skogman Eug. 1: 40 (1854). Cigarraska siktas och användes som ypperligt skurmedel för silfver. Kallstenius Hush. 301 (1896).
-ASK-KOPP—0~2. till föreg.; jfr -ASK, -KOPP. Schulthess (1885).
-AUTOMAT~002. —
-BAST~2. [af BAST, sbst.1] Cigarrbast, hvarmed cigarrbuntar äro omlindade(,) fås af en malvacé från vestindiska öarna. Ekbohrn Främ. ord (1878).
-BLAD~2. Belott Så bör du röka 37 (1858).
-BOD~2. SvT 1852, nr 14, s. 4. Han hade .. stulit en kyss af en mamsell i en cigarrbod. Svedelius Förfl. lif 484 (1887). E. J. Ekman Motion i 2 kam. 1894, nr 46, s. 18.
-BUNT~2. Ekbohrn Främ. ord (1878; se under -BAST).
-BUTIK~02. Oxenstierna Reglor f. cigarr-rökare 7 (1841). E. J. Ekman Motion i 2 kam. 1894, nr 46, s. 17.
-BÄGARE~200. bägare afsedd att hafva cigarrer stående i; jfr -KOPP. Gustafsbergs porslinsfabr. 1885, s. 22. —
-CIGARRETT~002. liten cylindrisk cigarr (utan konisk spets). Sundsvallsp. 1886, nr 124, s. 4. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 64 (1899).
-DOSA~20. (numera knappast br.) jfr: En refflad Silfver Cigardosa med Ganymedes på Locket. DA 1824, nr 95, s. 7.
-ELDDON~02 l. ~20. Broman Konst- o. hush.-mag. 69 (1851).
-ETUI~002. jfr -FODRAL. AHB 123: 46 (1885).
-FABRIK~02. Com.-coll. ber. Fabr. 1836, s. 24. Uppf. b. 5: 122 (1874). H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 139 (1899).
-FABRIKAT~002. AB 1890, nr 34, s. 4.
-FABRIKATION ~0002 l. ~0102. Almström Kem. tekn. 2: 287 (1845). 2 Uppf. b. 4: 654 (1899).
-FARTYG~02 l. ~20. jfr -SKEPP. Cigarrfartygets längd är icke 8, utan 16 gånger bredden. Uppf. b. 7: 386 (1875).
-FNÖSKE~20. (förr) Broman Konst- o. hush.-mag. 69 (1851).
-FODER. (†) = följ. DA 1825, nr 102, s. 4.
-FORM~2, sbst.1, pl. -ar. form (af trä) i hvilken vickeln till den blifvande cigarren formas. Arbetet 1904, nr 29, s. 1.
-FORM~2, sbst.2, pl. -er. Uppf. b. 7: 436 (1875).
-FORMAD~20, p. adj. GHT 1897, nr 229 B, s. 1 (om en undervattenstorped).
-FRÖKEN~20. (ogift) fruntimmer som förestår l. gör tjänst i cigarrbutik; jfr -MAMSELL. Benedictsson Fru M. 93 (1887).
-FÖRBRUKNING~020. 2 Uppf. b. 4: 654 (1899).
-HANDEL~20.
2) konkret; jfr -AFFÄR. Gbgs kal. 1868, s. 117. —
-HANDLARE~200. Fischer Resa fr. Amsterdam t. Genua 113 (1800). E. J. Ekman Motion i 2 kam. 1894, nr 46, s. 17.
-HÅLLARE~200, r. l. m. (förr) (ett litet) instrument att taga cigarren från läpparna med. Oxenstierna Reglor f. cigarr-rökare 28 (1841).
-INDUSTRI~002. 2 Uppf. b. 4: 654 (1899).
-KLIPPARE~200, r. l. m. jfr -SAX, -SNOPPARE. O. Grahns julexpos. 1898, s. 13. —
-KOPP~2.
1) = -ASK-KOPP. Uppf. b. 6: 266 (1875). Benedictsson Folkl. 195 (1887). Lejas julkatal. 1901, s. 60.
2) = -BÄGARE.
-KRAN~2. för tändning af cigarrer afsedd gaskran. W. Sonessons katal. 1895, s. 188.
-LAMPA~20. Slocknar ens cigarr, så finnes .. (det) cigarrlampor i trapporna. SvT 1852, nr 24, s. 4. Lejas julkatal. 1901, s. 61. —
-LÅDA, se d. o. —
-LÄGGARE~200, r. l. m. inrättning att lägga cigarrerna ifrån sig på. Lejas julkatal. 1901, s. 61. —
-MAKARE~200. yrkesmässigt utbildad arbetare (i cigarrfabrik) som utför det egentliga arbetet vid cigarrens förfärdigande; jfr -ARBETARE. GHT 1896, nr 164 B, s. 2. Tillverkningen af cigarrer sker antingen allt igenom af samma arbetare, cigarrmakare, eller ock tillverkas vickeln af särskilda arbetare, vickelmakare, under det att cigarrmakaren endast verkställer öfverrullningen. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 64 (1899). De qvinliga cigarrmakarne. Dens. Därs. 121.
-MAKAR(E)-LÄRLING—10(0)~20. För tillverkning af billigare cigarrsorter (hafva) 163 cigarrmakarelärlingar varit sysselsatta. Dens. Stud. rör. tobaksind. 218 (1899).
-MAKERSKA~200. Därs. 31. —
-MAMSELL~02. (i sht förr) = -FRÖKEN. Wenström (1891).
-MUNSTYCKE~020. Westee (1842). K. M. Lundbergs priskur. 1901, s. 134.
-RÄKNARE~200, m.||ig. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 64 (1899).
-RÖK~2. Wahrman Kilian Diet f. tobaksrökare 61 (1808). Glasen klingade, skämtet och cigarröken stego mot taket i lätta hvirflar. Hedenstierna Fru W. 129 (1890).
-RÖKANDE~200, p. adj. Stockholms cigarrökande allmänhet. SD(L) 1895, nr 132, s. 8.
-RÖKANDE~200, sbst. n. Wahrman Kilian Diet f. tobaksrökare 63 (1808). Oxenstierna Reglor f. cigarr-rökare 5 (1841).
-RÖKARE~200, m.||ig. Wahrman Kilian Diet f. tobaksrökare 20 (1808). Almqvist Det går an 63 (1839). Santesson Tobak 22 (1897).
-RÖKERSKA~200. —
-RÖKNING~20. Wahrman Kilian Diet f. tobaksrökare 14 (1808). Magistratens i Fahlun emot cigarr-rökning å stadens gator utfärdade förbud d. 9 Okt. 1848. Jur. arkif 24: 510 (1852). Santesson Tobak 22 (1897).
-SAX~2. jfr -KLIPPARE, -SNOPPARE. Lejas priskatal. 1901, s. 62. —
-SCHATULL~02. jfr -SKRIN. K. M. Lundbergs priskur. 1900, s. 139.
-SERVIS~02. servis bestående af vid cigarrökning brukliga utensilier, ss. askkopp, tändsticksställ, cigarrbägare m. m.; jfr RÖK-SERVIS. Schulthess (1885).
-SKEPP~2. jfr -FARTYG. N. ill. tidn. 1865, s. 309. Åren 1864—66 byggdes i Baltimore, London och Havre fyra fartyg, hvilka, derför att både akter- och förskepp till formen liknade den spetsiga änden af en cigarr, fingo namnet cigarrskepp. NF (1878).
-SKRIN~2. jfr -SCHATULL. K. M. Lundbergs priskur. 1901, s. 134.
-SKÅP~2. Salomon Slöjdsk. 1: 53 (1876). Katal. öfv. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 49.
-SLÄCKARE~200, r. l. m. Lejas julkatal. 1901, s. 62. —
-SNOPP~2. afsnoppad cigarrspets. Wenström (1891).
-SNOPPARE~200, r. l. m. jfr -KLIPPARE, -SAX. SD(L) 1895, nr 351, s. 4. K. M. Lundbergs priskur. 1901, s. 134.
-SNÄCKA~20. jfr -ASK-KOPP. Gustafsbergs porslinsfabr. 1885, s. 22. —
-SORTERARE~0200, m.||ig. arbetare (i cigarrfabrik) som har till uppgift att sortera cigarrer. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 112 (1899).
-SORTERERSKA~0200. jfr föreg. SDS 1898, nr 127, s. 4. Elmquist Stud. rör. tobaksind. 31 (1899).
-SPETS~2. —
-SPINNERSKA~200. jfr -ARBETERSKA. Kræmer Span. 68 (1860).
-STUMP~2. Skogman Eug. 1: 38 (1854). Benedictsson Folkl. 75 (1887).
-STÄLL~2. ställ för (l. med) utensilier för cigarrökning; jfr -SERVIS; äfv.: ställ att hafva cigarrer stående i. Helsingf. tidn. 1863, nr 295, s. 4. K. M. Lundbergs priskur. 1901, s. 134.
-STÄLLARE~200, r. l. m. (numera knappast br.) = föreg. Gotl. läns tidn. 1852, nr 52 1/2, s. 4. —
-TILLVERKNING~020. jfr -FABRIKATION. Cigarrtillverkningen börjades i Tyskland af fabriksidkaren Schöttman, som 1788 i Hamburg fabriksmässigt klädde tobaken i den nya formen. Uppf. b. 5: 122 (1874). Den egentliga cigarrtillverkningen består endast deruti, att arbetaren samlar en tillräcklig mängd af inlagan, ordnar den i handen .., slår deromkring det färdiga ombladet och åstadkommer derefter genom rullning, fram och tillbaka på ett bräde den egentliga formen. Den sålunda halffärdiga cigarren kallas vickel. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 63 (1899).
-TRÄ~2. jfr CIGARRLÅDS-TRÄ. Cigarrträ, eller det virke, som nyttjas till cigarrlådor, fås af Cedrela odorata L. .. kallas äfven Vestindiskt cederträ. H. Enell hos Ekbohrn Främ. ord (1878). Ekenberg (o. Landin) 184 (1889).
-TÄNDARE~200, r. l. m. Ständigt lager af utmärkt goda Tysta Tändstickor och Cigarrtändare. AB 1845, nr 132, s. 4. Preschel i Wien tillverkade .. (c. 1833) fosfortändstickor samt andra elddon såsom cigarrtändare o. s. v. Uppf. b. 4: 590 (1873). Elektriska cigarr- och gaständare 2 Uppf. b. 3: 271 (1897).
-ÄNDA l. -ÄNDE~20. Sara .. kunde ej afhålla sig ifrån ett högt skratt, då de begge karlarne satte cigarrändarne mot hvarann .. och ifrigt arbetade på att det skulle ta eld. Almqvist Det går an 66 (1839).
Spoiler title