SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
CIGARRETT sig1arät4 l. si1g-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(cigarretto SvT 1852, nr 27, s. 3 (på tal om en spanjor))
Etymologi
[jfr t. cigarette, f., eng. cigarette, af fr. cigarette, f., dimin. af cigare, motsv. span.-amer. cigarrito, diminutiv af cigarro (se föreg.)]
1) benämning på en för rökning afsedd liten cylinderformig rulle af finskuren tobak sammanrullad i olimmadt tunt papper l. dyl.; ”papyross”; jfr CIGARR 4. Rulla cigarretter. Så kallade cigaretter, hvilka bestå af karfvad tobak, innesluten i en pappershylsa. Bih. t. riksst. prot. 1859—60, Saml. 5, II. 15: 7. En dikt, som hos skalden föddes, / När röken ringlade lätt / I fina, bonade rummet / Från doftande cigarett. Bååth På gr. st. 139 (1889). Papyrosser (i dagligt tal gående under benämningen cigaretter). H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 61 (1899). jfr: När Columbus och hans följeslagare år 1492 ankommo till en af de Västindiska öarna, möttes de af en egendomlig syn: infödingarna rökte ett slags cigarretter. Santesson Tobak 7 (1897). Anm. I fråga om brukligheten af ordet cigarrett i Finl. jfr följ. citat, om detta ock, enl. meddelande från Finl., uttrycker förh. allt för starkt: ”Cigarrett” kan man väl i Finland någon gång nyttja i skrift, då man speciellt lägger an på att skrifva rikssvenska, eller i tal på skämt, emedan ordet låter så oändligen krystadt; i ledigt och naturligt tal begagna vi (finländare) det .. till oss från ryskan komna ”papyross”. R. Nordenstreng i Förh. o. upps. 16: 29 (1902).
2) om föremål som till utseende o. användning påminner om en cigarrett (i bet. 1). Hygiea 10: 352 (1848). Beredning af kamfercigaretter .. 1:o Cigaretter af halmstrån .. 2:o Cigaretter af gåspennor. Raspail Läkemet. 48 (1856). Man röker cigarretten kall d. v. s. man måste inandas, i stället för att röka den. Därs. 49. Raspails s. k. kamfercigaretter, hvilka icke antändes och röktes, utan genom hvilka man sög in hvad som afdunstade från .. (en) i cigaretten (eller ibland i en ”fjäderpinne”) inlagd kamferbit. NF 8: 127 (1884). — jfr ASTMA-, KAMFER-CIGARRETT m. fl.
Ssgr (till 1): CIGARRETT-ARBETARE103~0200. SvD(L) 1903, nr 269, s. 1.
-ARBETERSKA~0200. Därs.
-ASK~2. (liten) ask af papp o. d. för förvaring af cigarretter; i sht om sådan som begagnas vid packning o. försäljning af cigarretter. Björkman (1889). SvD(L) 1903, nr 354, s. 4.
-ASKA~20. Gull Cigarrettrökaren 161 (1902).
-BÄGARE~200. jfr CIGARR-BÄGARE. Lejas julkatal. 1901, s. 61. —
-ETUI~002. jfr -FODRAL. LD 1903, nr 288, s. 7.
-FABRIK~02. Ensamt Dresden räknar numera 40 cigarrettfabriker. 2 Uppf. b. 4: 659 (1899).
-FABRIKATION~0002 l. ~0102. Därs.
-FODRAL~02. jfr -ETUI. PT 1899, nr 199, s. 1.
-HYLSA~20. Fransmännen (bearbeta) basten af en art Lecythis till cigaretthylsor. Fam.-journ. 1863, s. 207.
-INDUSTRI~002. 2 Uppf. b. 4: 659 (1899).
-MASKIN~02. särsk. om liten apparat som kan bäras i fickan o. med hvars tillhjälp cigarretter (för det egna behofvet) rullas. Strindberg Nya riket 165 (1882). PT 1895, nr 220 A, s. 1. —
-PAPPER~20. Kræmer Span. 61 (1860). Papyruspapperet (cigarettpapper). Tekn. tidskr. 1875, s. 22. Fyris 1894, nr 22, s. 1.
-RÖK~2. Cigarettrökens skadlighet består egentligen i den verkan, den utöfvar på ögonen. Keibel Rök gerna! 41 (1887). Andersson Eldsguden tobak 18 (1900).
-RÖKANDE~200, p. adj. Kræmer Span. 126 (1860).
-RÖKANDE~200, n. —
-RÖKARE~200, m.||ig. Hvarför rökar du o. tuggarsnus o. tobak? 1 (1894). Den riktiga cigarettrökaren lär ej sällan göra af med 30—50 cigaretter på dagen. Santesson Tobak 22 (1897).
-RÖKERSKA~200. —
-RÖKNING~20. Keibel Rök gerna! 40 (1887).
-STÄLL~2. Därs.
-TILLVERKNING~020. 2 Uppf. b. 4: 659 (1899).
-TOBAK~20. Kræmer Span. 68 (1860). Strindberg Nya riket 176 (1882). Den bästa cigarettobaken kommer från Turkiet. 2 Uppf. b. 4: 659 (1899).
Spoiler title