SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1907  
DART dar4t l. da4rt (stundom utan sammansmältning af tungspets- r o. t till öfvertandljud). Anm. Uttal med långt a angifves af Arvidi 49 (1651) o. Manderström Rimlex. 68 (1779) samt antydes vidare dels af rimorden snart (Wollimhaus i 2 Saml. 1: 126 (c. 1669), Polyfem II. 25: 1 (1810), Arnell Scott Sjöfr. 69 (1829)), arth (Düben Boileau Sat. 43 (1722)), qvart, adj. n. (C. Eldh hos Ehrenadler Tel. 124 (1723)), dels af skrifformerna daart(t), daert (se nedan); uttal med kort a antydes å andra sidan af rimordet svart (Valerius 1: 19 (1806)).
r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Brahe Kr. 41 (c. 1585) osv.), stundom -er (C. Adlersparre i VittAH 3: 234 (1793; efter handl. fr. 1563), Carl ix Calend. 21 (1583), Coyet Rättm. skääl Q 2 b (1659), Linné Öl. 141, 142 (1745), Dens. Västg. 41 (1747), Högberg Vred. 3: 5 (1906)).
Ordformer
(dart Svart G. I 95 osv. daart(t) KrLL 366 (i handskrift fr. senare hälften af 1500-talet), Arvidi 49 (1651), Coyet Rättm. skääl Q 2 b (1659); daert A. G:son Stenbock (se nedan 1). dard Beijer (se nedan 4), Pfeiffer (1837; jämtc dart))
Etymologi
[jfr fht. tart, nht. dard, ffr. dars, dart, äfv. darde (hvaraf meng. dart, darte, eng. dart), it. o. span. dardo, mlat. dardus, dartus, äfv. darda, kastspjut, stundom kort svärd, dolk; af ovisst ursprung]
1) (numera bl. arkaiserande) dolk; jfr DAGGERT, sbst.1 1, PUNJARD, STICKERT. Medh thet samma ramade (dvs. grep) han till sin dart. Svart G. I 95 (1561). Så bedes (dvs. begärde) han (dvs. Ivar Månsson) sin daert fron drengen och spenten på sig ved bordet med trug och undseielse (dvs. med hotelser). A. G:son Stenbock i Hist. tidskr. 1891, s. 276; (i handl. fr. c. 1580). (Hertigen) schälte och förvitte honom .. och knytte darten till honom. RA 3: 277 (1594). (E. XIV) Stack honom (dvs. Nils Sture) medh darten i bröste. Hund 422 (c. 1605). Min tröya iagh nu afdraga will / Och genast slå mz darten till. Asteropherus 54 (1609). Franck Achmet .. drog .. ut sin dart, som han hade i sin käpp stucken, och stötte till en af de andra. Eneman Resa 1: 219 (1712). En krokig dart. Därs. 2: 76. Tillika med svärdet hade man (under G. I:s tid) också vid bältet en dart. J. Röding i 1 VittAH 1: 156 (1755). Än trotsig på sin makt stolt fanatismen flyger; / Än lömsk en giftig dart i Kungars hjertan smyger. Lidner 1: 87 (1784). Man skall för få år sedan (hafva) funnit i detta röse en dart, eller stor knif af koppar. Dybeck Runa 1842—43, 3: 13. Spak Upplysn. ang. bl. vap. 15 (1890; i skildring af förh. under 1500-talet). Wirsén Vis. 181 (1899; i fråga om förh. under 1500-talet). jfr: När man seer en Qwinna som dreflig inbillar sig (dvs. är mycket inbilsk), säger man, sågstu Maiza med Darten. Rudbeck Atl. 3: 645 (1698; lat. feminam gladio cinctam). — jfr BLY-, SILFVER-DART.
2) (†) i öfverförd anv. om ortoceratit. Ölandsspikar eller Dartar. Linné Öl. 40 (1745). Pesar och Stenkolfvar kallades här på orten de samma slags stenar, som på Öland mycket finnas, och där kallades Darter. Dens. Västg. 41 (1747). Den allmänna ortens Kalksten .. är brun, och mycket blandad med de så kallade Dartar .. och flere .. Petrificater. Hülphers Dal. 140 (1762). Rinman 1: 951 (1788).
3) [jfr eng. dart, fr. dard i liknande bet.] (enst., †, troligen direkt efter eng.) sabelformigt bihang i abdomen hos vissa gräshoppor. De (dvs. ett visst slags gräshoppor i N. Amerika) sticka då med darten uti deras stjert hål på den mjuka barken af små grenar på träna, hvaraf ofta desse grenar torkas bårt. Kalm Resa 2: 488 (1756). Dens. i VetAH 17: 104 (1756).
4) [jfr eng. dart, fr. dard i bet. pil] (enst., †) om Amors pil. Kerleek, den hielten ung, som alla öfvervinner, / Ehuru grym dhe (dvs. det) syns, han lehrer och påminner / Oss sielfva hur vij sku hans dard till gagn oss taa. Beijer Vitt. 387 (c. 1685).
Ssgr (till 1): DART-STYNG l. -STYGN, sällan -STING3~2. I 1624 års dombok (för Delsbo förekomma): Nio särskilda slagsmål, köttsår, pustar, blånader och dartstygn. Wengelin G. minn. 88 (1893).
-VÄRJA~20. Skägglösa varelser .. med petig dartvärja. Högberg Vred. 1: 58 (1906).
Spoiler title