SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1940  
LILA li4la, ngn gg lil4a, sbst. o. adj. oböjl.; ss. sbst. r. ((†) n. Ahrenberg Hem. 216 (1887)); best. -n.
Ordformer
(lil- 1805 osv. lill- 18251892. -la 1825 osv. -las 18051931)
Etymologi
[jfr d. lilla, t. lila; av fr. lilas (ä. fr. lilac), syren, syrenfärg, av arab.-pers. lilâk]
I. ss. sbst.: färg(nyans) som utgör en blandning av rödt o. blått (liknande syrenblommornas violetta färg), (blek)violett färg. Westring SvLafv. 178 (1805). Empiredräkt i hvitt och lilas. 3SAH 10: 253 (1895). Fogelqvist ResRot 73 (1926).
II. ss. adj.: som har den färg som betecknas med lila; syrenfärgad; äv. i substantivisk anv.; jfr GREDELIN. Hvita hattar garnerade med lilas band. KonstNyhMag. 2: 8 (1819). (Mostern) hade lila (dvs. lilafärgad klänning). Wägner Norrt. 139 (1908). — jfr BLEK-, GRÅ-, ROSA-, RÖD-LILA m. fl.
Ssgr (till I, II): LILA-BLÅ. blå med skiftning i lila. Rosenius Himmelstr. 76 (1903).
-FÄRG.
-FÄRGAD, p. adj. KonstNyhMag. 3: 12 (1820).
-HATT. (†) lilafärgad hatt. KonstNyhMag. 3: 4 (1820).
-ROSA, adj. rosafärgad med skiftning i lila. GbgTrädgFPrisuppg. 1914, s. 44. Roosval RomK 284 (1930; i substantivisk anv.).
-RÖD. röd med skiftning i lila. Rosenius Himmelstr. 76 (1903).
-TON ~tω2n. Skålen .. är av småblåsigt gods med svag lilaton. Fredr1Tid 47 (1924).
-VIOLETT. (†) violett (med blekröd skiftning). VetAH 1813, s. 125. Marklin Illiger 82 (1818).
Spoiler title