RELEVERA re1leve4ra l. rel1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. relevieren, eng. relieve samt ä. eng. relevate; av fr. relever, av lat. relevare, av re- (se RE-) o. levare, lätta, lyfta, höja m. m., till levis, lätt (se LEVIS, sbst.; jfr ENLEVERA). — Jfr RELEVANT, RELIEF, sbst.1]
1) (†) återupprätta (ngt), hjälpa upp; jfr 3. Vissa personer (lära) hasta sig att med någon penningesumma relevera sin fallna credit. HT 1918, s. 200 (1809). Dalin (1855).
2) (†) åter uppta (en fråga l. ett ämne som en tid legat nere), på nytt väcka till liv. HSH 15: 137 (1761). Frågan om inqvarteringsskyldighet .. blef .. releverad af erkebiskopen. HH XXV. 2: 85 (1809). AdP 1847, 1: 261.
3) (numera knappast br.) ge (ngt) ökad glans l. skönhet l. ökat värde, förhöja, försköna; bättra på, hjälpa upp; jfr 1. En sådan underbar verkan känne vi .. (bl. a.) Vid en vacker välträffad bild af det som är i fråga, hvilken likasom fördubblar och releverar objectet. Skjöldebrand Subl. 58 (1792). 2SvUppslB 23: 1107 (1952).
4) (†) prisa, berömma o. d. Pfeiffer (1837). Ahlman (1872).
5) (†) peka på (ngt), framhålla, framhäva, understryka, framdraga; äv. närmande sig bet.: anföra, omtala, omnämna. SP 1792, nr 66, s. 3. Mannen må ha sina fel, men jag tycker att det ej borde vara hans gamla Vänner som releverade dem. Tegnér (WB) 6: 536 (1830). (Två av Pufendorfs vetenskapliga värk) hvilkas i ethikens och politikens vetenskapliga utbildning djupt ingripande beskaffenhet är så .. bekant, att den här icke behöfver releveras. BL 11: 390 (1845). ASScF 10: Minnestal 2: 15 (1872, 1875).
6) (†) avlösa (ngn), ersätta (ngn) på hans post. D(en) 16 aug. då Lieut:t Horn med 3 und:off: och 50 dragoner mig releverade: marcherandes jag med mit partie till reg:tet. KKD 10: 273 (1702). 2RA 1: 345 (1723). Baron Josias Cederhjelm .. (var) vår .. Ambassadeur (i Ryssland), der releverande den af Hofvet dit placerade Envoyén B(aro)n Cedercreutz. HSH 7: 292 (c. 1800).
