SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SILLAK sil4ak l. SELLAK sel4ak l. säl4ak, m. l. r.; best. -en.
Ordformer
(äv. -ack. sell- 1910 osv. sill- 1866 osv.)
Etymologi
[sv. dial. silla(c)k, sella(c)k; av fin. silakka, strömming, salt fisk; jfr estn. silk, (salt) strömming, lit. silkė, sill, ry. sel'd', sill, sel'odka, strömming, pol. śledź, sill, lap. sil'de, sill; sannol. (ytterst) av det nord. ord som föreligger i SILL, sbst.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) siklöja; äv.: sikunge, sikyngel, småsik; jfr SILL, sbst.2 1 d β α'. Siklöja .. kallas gemenligen (i Norrbottens o. Västerbottens län) Sillack under hvilken benämning tillika inbegripes och fångas 6—8 tum långa ungar af alla de .. (i området levande) sikarterna. LAHT 1866, s. 43. TurÅ 1958, s. 290 (om småsik).
Spoiler title
Spoiler content