SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1989  
STIKTA stik3ta2, v. -ade. ((†) pr. sg. -er OPetri 1: 252 (1527)). vbalsbst. -AN (Gl1Krön. 9 (”10”): 22 (Bib. 1541: stictan), Lind 1: 183 (1749)), -ANDE (Rudbeck Bref 19 (1663: instictande), Dalin 1: 777 (1852: Instiktande)), -ELSE (se d. o.), -NING (OPetri 1: 437 (1528: stichtningar, pl.), Dalin 1: 777 (1852: Instiktning)); -ARE, -ERSKA, se avledn.
Ordformer
(stikt- (-ch-, -ckt-, -ct(h)-, -gt-) 15221946 (angivet ss. mycket ålderdomligt). stijkt- (-ch-, -ck-) 15821629)
Etymologi
[fsv. stichta, fd. stigte, stikte; av mlt. stichten; jfr flfrank. stihtan, grunda, mnl. stichten, stechten (nl. stichten); biform till STIFTA, v.2]
1) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt l. arkaiserande) = STIFTA, v.2 1. — jfr AN-, IN-STIKTA.
a) = STIFTA, v.2 1 a; äv. (jfr 3) i allmännare anv., liktydigt med: viga (ngt åt ngt). The ære mongæ som cronennes lææn wilia haffua the doch al ena for Konungens vppehelle stictande æro epter lagboken. G1R 1: 253 (1524); jfr 2 a. Edher och andhre flere kan thet fortrytha som icke annars wetha eller wetha wilia en ath biscops embethe schulle wara stictat tiil noghet stoort herredöme. Därs. 2: 95 (1525). Thet är icke .. så lätt at stichta itt Compagnie, til hwilket behöfwes itt stort Capital. Schroderus Urs. F 1 b (1626). Sophia (Charlotta av Preussen) ingen glants af Friedrichs Thron begär; / .. De lärda söker hon: hon sticktar deras gille (dvs. Vetenskapsakademien i Berlin). Nordenflycht (SVS) 3: 62 (1761). Hwad är Altarens Sacrament? Det är wår Herres Jesu Christi sanna lekamen och blod .. af Christo sjelf sticktadt. Schartau Und. 199 (1804). Men jordens vår och all den vår du diktat / är dig en skugga blott, ett svek, ett skal, / och hvad är klang och doft för den som stiktat / sin pilgrimsvandring åt den höga Gral? Karlfeldt Hösth. 18 (1927). — jfr SJÄLV-STIKTAD. — särsk.
α) = STIFTA, v.2 1 a α. Sticthe oc fundere .. et Cappel. G1R 1: 34 (1522). (Papisterna) gjöra stiktningar, rökningar, sjunga, ringa och bränna ljus. Borg Luther 2: 473 (1753).
β) = STIFTA, v.2 1 a δ. Theras Altare skola nedherbruten, och theras Stichtningar förstörda warda. Hos. 10: 2 (Bib. 1541; Bib. 1917: stoder). At doch Gymnasio och Scholan, såsom en publique och gammal Christberömlig Stichtning ther af i ingen måtto någon olägenhet .. må tilflyta. VDAkt. 1724, nr 70.
α) = STIFTA, v.2 1 b α. Ändock .. ingen sådan Förbunds förnyelse stiktad och giord war. Tegel E14 39 (1612). Är thetta thet förbund, thet man med Gud har stichtat? Kolmodin QvSp. 1: 87 (c. 1710, 1732).
β) = STIFTA, v.2 1 b β. Thes (dvs. Cupidos) Kolffwar eller Pijlar beteckna, at Kärleken kan äfwen så wäl stichtas ifrån fierran, såsom nähr. Schroderus Albert. 1: 114 (1638). Du söker ju med flit, om du med deras (dvs. diktare som gjort sig ett namn) hambn, / Än sällskap finge ha' och wänskap kunde stichta. Brenner Dikt. 2: 108 (1704).
c) = STIFTA, v.2 1 c; äv. ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: bestämmelse, påbud o. d.; jfr STIKTELSE. Emoth wår stichtede ordningh och sätt. PrivSvStäd. 3: 470 (1583). (Tribonianus skall) hafwa warit en girugh man, hwilken för .. gåfwor skull stichtadhe Lagh. Schroderus Sleid. 108 (1610). (Lat.) Lex agraria. (Sv.) En Lagh som war stichtat om åker delning. Linc. D 1 a (1640). (Förmånliga stadgar till handelns befordrande skola) många Capitalister til osz indraga, helst ther Stadgar och stichtningar så oryggelige holles och icke i någon måtto brytas. Risingh KiöpH 22 (1669). Icke skulle Regeringen .. stickta ny Lag och Ordningar utom Konungens wetskap och wilja. Werwing Hist. 1: 232 bis (c. 1690). Land, som androm Lagar stiktat. Dalin Vitt. I. 2: 45 (1743). Nordenflycht (SVS) 3: 31 (1762). — särsk. = STIFTA, v.2 1 c β. Konung Olof .. gaf och god Lag åth Folket och goda seder sticktade hann. Reenhielm OTryggw. 121 (1691). War lydig mot den Lag, som du dig sielf har stiktat. Dalin Arg. 2: 432 (1734, 1754). Odin hade stigtat denna lag. Wettersten Forssa 42 (c. 1750). Till sol-gudomlighetens ära stiktades den ännu hos gemene man bibehållna .. sed, att fira julnatten och julmorgonen med antändande af otaliga ljus och furubloss. Atterbom Minnest. 1: 141 (1847). Bud och lagar av Herren Gud stiktade till människornas rättelse. Östergren (1946; angivet ss. mycket ålderdomligt).
2) (†) = STIFTA, v.2 2.
a) = STIFTA, v.2 2 a; äv. i uttr. stikta och laga, stadga o. fastställa. (Vi J. III hava) myndighet .. vdi sådane saker (dvs. rörande myntet) stichte och lage, göre och late, såsom Osz sielff synes och osz tyckes Rijksens lägenheet kräffuer. Stiernman Com. 1: 379 (1591). Thet alleene wara stichtat, som Lagh medhgifwer och Fädherneslandet nyttigt är. Chesnecopherus Skäl Mm 2 a (i handl. fr. 1595). (Olof Skötkonung) stichtade .. så at alle effterkommande Swea och Götha konungar skulle allenast Sweriges och icke Götha Konungar kallade blifwa. Tempeus Messenius 40 (1612). (Påven Vigilius) stichtade, at när man messade, skulle man wända Ansichtet i Öster. Schroderus Os. 2: 72 (1635). Ordna, sättia och stichta itt straff på någon miszgerning. Linc. S 2 b (1640). Spegel 486 (1712).
b) = STIFTA, v.2 2 b. En ting (fås så) sanskyldigt wis, af en annan, antingen .. efter Lag, eller .. then förra ägarens stiktande. Lallerstedt Dygdel. 92 (1746).
3) (†) = STIFTA, v.2 3. The godz som wij haffwe stichtadt til prestens vppehälle. G1R 6: 323 (1529).
4) (†) = STIFTA, v.2 4. — jfr AN-, IN-STIKTA.
a) = STIFTA, v.2 4 a. Schroderus Waldt 15 (1616). (Inbördeskriget i Frankrike) gifwer och till kenna hwadh Påwen stichtar emoot them, som med honom .. icke eens äre. Gustaf II Adolf 173 (1617). (Eusebianerna) stichtade myckin Oroo och Vproor, och stemplade emot the sanskyllige Lärare och Bekennare monge Skalkstycker och Öfwerwåld. Schroderus Os. 1: 401 (1635). Sägen ingalunda för sådanna Smickrare, som äre wane at stickta Oenighet, orsakerne til den klagen som I menen kunna hafwa emot (osv.). Ehrenadler Tel. 468 (1723). Prins! frukta de försåt er ovän går at stikta. Kellgren (SVS) 3: 397 (1792). — särsk.
α) i uttr. vara sticktad på ngt, vara inriktad på l. arrangerad för ngt. (Vi) kunne .. nu besinne, at sådane skadelige förehaffuende (dvs. hemliga stämplingar) på intet annet förnemligen haffue warit stichtet och anrättet, än til at göre förandring vthi Religionen här i Rijket (osv.). Stiernman Riksd. 472 (1599).
β) närmande sig 5, i uttr. stickta ondt i ngn, (gm påverkan, ss. led i att anstifta ngt) åstadkomma att ngn får ont i sinnet. Sahlstedt (1773). (Sv.) Stickta ondt i någon, (eng.) To prompt one to mischief, To exasperate one's mind, To poison one's mind with ill opinions. Widegren (1788).
b) = STIFTA, v.2 4 b. Vthi Gudz saker skal ingen mennisklig stictan eller werck någhot gella. Gl1Krön. 9 (”10”): 22 (Bib. 1541). (De hedniska filosoferna) sågho och befunno vell, att naturen thet lerdhe och tuingade, att man æcktenskap stickta skulle. LPetri Œc. 12 (1559). Gesandten, som ingentingh syntes att försumma, huarutaf nogett gott skulle kunne stichtes, hadhe sielf godh förhopningh om utgongen. AOxenstierna 4: 571 (1629). Hwar Man wänter .., at den Aldrahögste Gudhen beståndigh Wänskap och Enigheet emellan Hans Kongl. Mayst. och Churförstl. Durchleuchtigheet stichta och erhålla wille. NAv. 3/1 1656, s. 3. Det liufwa bodskaps-ord, om sticktad himla-frid. Kolmodin QvSp. 2: 314 (1750). Ifrån den Högstas Tron, med nya strålar riktad / Hon (dvs. vapenlyckan) Friden kungjort har af Nordens Hjelte stiktad. Gyllenborg Bält 311 (1785).
5) (†) = STIFTA, v.2 5 a. Wåra fädhers stichtningar, the wij aff vngdom hållet haffua, moste affgå medh skam. Jer. 3: 24 (Bib. 1541; Bib. 1917: frukten av våra fäders arbete). (I dagens evangelietext få) wij .. höra, huru nyttige och nödhtorfftige Gudz stichtningar äro. PErici Musæus 2: 327 a (1582). Gudh stijktade intet förre i sins werks begynnelse, än sine rettar, aga, och disciplin. Bullernæsius Lögn. d 6 a (1619). Gällandes nu icke mera then grundsatsen, som Plato fordom .. stichtadt, at menighetens wälfärd kommer mycket an på en förståndig Läkare. Lindestolpe Skörb. 34 (1721). Den Magt, som stiktat så och skära. Bellman (BellmS) 10: 76 (1787). Han (dvs. bisvärmen) går at nya bolag stikta. / Följ honom landtman! at dig rikta / Han blott et skjul af dig begär. GFGyllenborg Vitt. 1: 201 (1795). — jfr IN-STIKTA.
6) (†) med avs. på person: utse l. inrätta tjänst l. ämbete för l. anställa; jfr INRÄTTA, v.2 1 c. (David) stictade songare wid altaret. Syr. 47: 9 (öv. 1536; Apokr. 1921: ställde .. upp). Erchebiscop Jerl stichtade först i Vpsala sådana Canekar som ther nw äre. OPetri Kr. 81 (c. 1540). J Dauidz och Assaphs tijdh wordo stichtadhe öffuerste Sångare och Loffsånger, och tacksägningar til Gudh. Neh. 12: 46 (Bib. 1541); jfr 1 a. Isogæus Segersk. 291 (c. 1700). — särsk. med indirekt refl. obj.: anställa (ngn) åt (sig). (Jerobeam) stichtadhe sigh Prester. 2Krön. 11: 15 (Bib. 1541; Bib. 1917: anställde åt sig).
Särsk. förb. (†): STIKTA AN. till 4 a: anstifta. Men .. fruchta är .. att Gud sielf lärer sådant (dvs. oenighet mellan karolinerna) hämna / Om någon af arghet har sticktat detta an. GMallien (1713) i KKD 5: 395. jfr anstikta.
STIKTA IN. till 1: instifta l. grunda. Adel stiktades in för Män af prydliga dygder. Nicander GSann. 27 (1766). Widegren (1788). jfr instikta.
Ssgr (†): A: (3) STIKT-PENNINGAR, pl. [jfr t., lt. stiftsgeld] om penningsumma erlagd av varje gesäll vid samkväm i gesällskap. Ambrosiani SvSkråämb. 119 (i handl. fr. 1662).
B: (1 a) STIKTNINGS-BREV. stiftelsebrev. The HögGrefweliga Stichtnings- och Testamentsbrefwen. VDAkt. 1724, nr 70.
Avledn. (†): STIKTARE, m.//ig. [jfr mlt. stichter, (m)nl. stichter] jfr an-, in-stiktare.
1) till 1: (in)stiftare.
a) = stiftare, sbst.2 1 a. Then första delen (av boken) haffuer oss mz Kranzens runda form wisat vppå thz H. Echteståndz stichtare. Leuchowius Zader 520 (1620). Så offta Biskoparna biudas aff någen Troghen til at inwija Kyrkior, skole the icke eska vtaff Stichtaren någen Skänk. Schroderus Os. 2: 206 (1635). Stichtaren (av nattvarden) är Herren Jesus Christus. Emporagrius Cat. R 3 a (1669). The första Christendomsens stichtare och utspridare här i landet. Tiällmann Gr. 53 (1696). Schultze Ordb. 5002 (c. 1755). jfr påvedoms-stiktare.
b) = stiftare, sbst.2 1 b. Nu kommer æquitas och seer Lagsens Stichtare vthi Hiertat. Schroderus Waldt 45 (1616). Alt ifrån then dagen, / Tå lagsens stichtare, at fyllest giöra lagen, / En förstling af sit blod til dyr besegling gaf, / Har (osv.). Brenner Pijn. 4 (1727). jfr lagstiktare.
2) till 4 a, b: person som vållat l. åstadkommit ngt; anstiftare; jfr stiftare, sbst.2 3 a o. b. Så framt någet Vproor worde sigh yppandes ther i Stadhen, så wille .. (kejsar Julianus) för slijkt Vproors Stichtare och Banemän sökia Hämn emot Titum och hans vnderhafwande Clärker. Schroderus Os. 1: 445 (1635). Sathan then stygge Anden är på sådant Bröllop (där icke Kristus är bjuden) Stichtaren och Skaffaren. Dens. Albert. 2: 93 (1638). Linc. R 1 a (1640).
STIKTERSKA, f. [jfr mlt. stichtersche, mnl. stichtersse (nl. stichtersche). — Jfr stifterska (se stifta, v.2 avledn.)] till 4 a: anstifterska, stifterska (se d. o. 2). (T.) Anstiffterin .. (sv.) en äggerska, stikterska. Lind 1: 183 (1749).
Spoiler title
Spoiler content