SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TILJA til3ja2, förr äv. TELJA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (BtFinlH 2: 76 (1549) osv.) ((†) -er BtFinlH 2: 78 (1549), VGR 1666, s. 11 (: foottelger)); förr äv. (o. bl. i bet. 2 a) TILLER, n.; pl. =; utom i sg. obest. anträffat bl. i pl.
Ordformer
(teelia 1538. teellja 1705. telger, pl. 1666 (: foottelger). telgior, pl. 16011677. telja (-ä-, -ll-, -i-, -ij-) 15521819. tiel- i ssg 1549 (: tiel ÿxar). tijlior, pl. 1549. tijllie 1599. tijlor, pl. 1549. tilga 17361738. tilgi- i ssg 1597 (: Tilgikubbar). tilja (-ll-, -li-) 1552 osv. tiller 18401918. tillgia 1688. tillor, pl. 1914. tylier, pl. 1549)
Etymologi
[fsv. thilia, tilgia, sv. dial. tilja; motsv. fd. tiellie (d. tilje), nor. tilje, fvn. þilja, feng. þille; jfr fin. teljo, roddarbänk, toft (lånord fr. germ.); avledn. av den stam som föreligger i fsv. þiæl, botten i tyg (motsv. isl. þel, nor. tel, botten, golv); till den rot som äv. föreligger i fir. talam (talman, gen.), jord, grund, kyrkoslav. tĭla, pl., jordbotten, ry. tlo, bas, grund, lit. tìles, pl., golvplankor i båt. — Jfr DÄLA, TELN, sbst.2, TILDE, sbst.1, TJÄLE]
1) om gm klyvning erhållet trästycke av lång o. rakvuxen stam, kluven (o. på flatsidan jämnad) stock; äv. om tillhugget o. med yxa bearbetat l. (numera) gm sågning o. hyvling framställt långt, brett, tjockt o. i allm. rektangulärt format trästycke (äv. närmande sig l. övergående i bet.: (tjock o. bred) planka); numera nästan bl. i speciellare anv. om golvplanka (se slutet); äv. om sådant trästycke o. d. avsett att tjäna som underlag l. stöd l. som fäste för (klenare) brädor o. d. VarRerV 24 (1538). Dömdes thenne .. men .. fför tijmber, [och] tylier the haffue hugit oloffuandes på herrans öö. BtFinlH 2: 78 (1549). Laftrappan som giordes af en Tillia och itt bräde. AllmogHemsl. 98 (1692). Bak efter thesza stockar (i varggropen) upresas ifrån Botten klufna tallstockar, Teljor eller tjocka Bräder. Aken Reseap. 345 (1746). Sladden göres .. af tränne tiljor på kant hopborade och slagne en aln från hwarannan. Brauner Åker 171 (1752). På tröskelns tilja / Hon står som supplikant. Snoilsky 4: 63 (1887). — jfr GOLV-, HARV-, SLADD-TILJA. — särsk. i speciellare anv., om sådant trästycke använt ss. golvbeläggning, golvplanka; äv. om jämförelsevis smal (o. tunn) golvbräda; äv. bildl. (jfr 2 c). Rawall P(er)szon .. huilkin som hade .. brutid vp ena tilie vndh(e)r husedt och stulid th(e)r wtt .. en blå jacka. 2SthmTb. 2: 201 (1552). (Julinus bekände) att Satan hade hema hooss hans föräldrar .. tagit up telierna uthaf gålfvet. ConsAcAboP 3: 45 (1665). Som det .. skulle bidraga skogarne till besparande .. om .. golf af leer och sten i stället för tilgor inläggas altså anhåller (osv.). 2RARP 9: Bil. 17 (1738). Omgifven af ränker och afundsjuka förlorade .. (J. M. Sprengtporten) snart jämvigten på hofvets hala tiljor. Odhner G3 1: 284 (1885). Själva golvet består av runda eller kluvna mindre trädstammar, tiljor. FolklEtnSt. 4: 31 (1931). Golven på .. (slottet) är .. av rent furu, ingen parkett. Hallen har breda och matsalen smala, fint ådrade tiljor. SvD 22 ⁄ 6 1965, s. 13. jfr STOCK-TILJA. särsk.
α) (†) i uttr. l. kommendera ngn över en l. två tiljor, göra ngn till viljes resp. förmå ngn att göra ngt. Hälst han nu öf(we)r Ett åhr waret så swår emoot mig, at iag .. icke kunnat Commendera honom öfwer een teellja, mehr än honom sielf waret till behaag. VDAkt. 1705, nr 269. Om hennes man går öf(we)r 2 teelljor på Probstens befallning, så (osv.). VDAkt. 1705, nr 269.
β) (†) i uttr. rätt gå sin tilja, (ss. nykterhetsprov) gå rakt längs golvbräda; jfr TILJE-RÄTT. Man bör, om möjligt är, rätt kunna gå sin tilja, / Och fast i ständigt moln man hvimlar hela da’n, / Så bör man dock ej bli en så försupen fan, / Att man är satt ur stånd att vin från vatten skilja. Lannerstierna Vitt. 32 (1791).
2) [utvecklat ur 1 slutet] i sg. med totalitetsbet.: (bräd)golv; äv. närmande sig l. övergående i bet.: scengolv (se b). Thett war rike Girmundh Smedh / han gonger så lätt öffuer tilie, / så går hann i Jomfrunes seng, / medh begges teres godh wilie. Visb. 1: 42 (1572). Äfwen som iag icke skulle wara wärdig med henne öfuer een telia at dantza (osv.). VDAkt. 1665, nr 383. Den skörd som varit åkrens heder, / .. Man på den hårda tiljan breder. GFGyllenborg i VittArbSamhSthm 1: 45 (1759). Det franska folkets själ tog form på scenens tilja. Nyblom Rim 58 (1882, 1904). Nu så dansa denna världens barn, / dansa på flärdens tilja. Löwenhjelm Dikt. 11 (c. 1915). — särsk.
a) (numera föga br.) om horisontalt lagd(a) planka (plankor) i botten på båt (jfr 1 slutet); särsk. i sg. med totalitetsbet. l. i pl.: bottenplan i båt l. däck l. brygga (se BRYGGA, sbst.1 4 a). En telia eller bryggia på Skepet ther Krigzfolcket ståår til stridz. Linc. M 1 b (1640). (Han) högg hufwudet af färgekarlen, som satt för honom på tillian. Peringskiöld Wilk. 460 (1715). Tiller .. kallas af vår kustbefolkning .. bottenplanen i en båt. Smith (1918). Virket till kölen tog man ut mitt inne i stocken, och bräderna till .. lösbottnar (tiljor) togos utomkring. Levander DalBondek. 2: 187 (1944).
b) [jfr t. die Bretter die die Welt bedeuten, fr. les planches (d’un théâtre)] i speciellare anv.: scengolv (i sht på teater); scen; stundom närmande sig l. övergående i bet.: teater (se d. o. 2); jfr BRÄDE 1 a. SKN 1841, s. 202. På tiljorna der kroppsliga behag betalas, har ingen operasångare sådane honorar som en dansös af rang. Strindberg Giftas 2: XVI (1886). I Berlin (fanns) en väldig stenmassa, som bar .. namnet ”Victoriateater” och på sin tid var Berlins största tilja. GHT 1896, nr 126 A, s. 2. (Komedin) ”Kopparbröllop”, som i fredags kväll introducerades på radions tilja. SvD(A) 1933, nr 279, s. 13. Efter att ha dansat i en rad uppsättningar på Londons mest famösa tiljor kände hon sig .. manad att ta klivet ut ur rampljuset. GbgP 4 ⁄ 9 1996, s. 45. Dans och nycirkus .. är välkomna till de tiljor som föreställer världen med alla sina möjligheter att tala där orden inte räcker till. Expressen 8 ⁄ 9 2002, s. 6. — särsk.
α) [motsv. t. die Bretter betreten, fr. monter sur les planches] i uttr. betecknande framträdande på scen, dels i sådana uttr. som beträda tiljan l. tiljorna (se BETRÄDA I 1 a γ β') l. uppträda på l. träda (fram) på tiljan l. tiljorna, framträda på scen, dels (numera bl. mera tillf.) i uttr. ta sina första steg på tiljan, debutera på teatern o. d. ÖoL (1852). Det är .. 10 år sedan .. (skådespelerskan) första gången beträdde de kungliga teatrarnes tiljor. Hedberg SvSkådesp. 234 (1884). Det är icke så allmänt bekant, å hvilken teaterscen Carl Fredrik Lagerqvist tog sina första steg på tiljan. Hellander Teaterorig. 31 (1900). FBöök hos Östergren (c. 1925: träda fram på). En utbildad skådespelartrupp vilken i veckorna sliter som renhållningsarbetare för att i helgerna kunna beträda tiljan. DN 5 ⁄ 1 1992, s. A13. (Sif Ruud) har undervisat (på Dramatens elevskola) ända sedan sina första steg på tiljan vid 18 års ålder. Skolvärld. 2001, nr 17, s. 18.
β) [jfr t. das Stück geht über die Bretter] i uttr. gå över tiljan l. tiljorna, om scenverk: spelas; jfr SCEN 1 e. Oaktadt alla hinder gick .. (C. W. Glucks) Iphigenie i Auliden .. 1774 för första gången öfver tiljorna. Bauck 1MusH 139 (1862). Spexet Bonifacius gick över tiljan i briljant rollbesättning. LundagKron. 3: 315 (1955). ”Tannhäuser” gick över barockoperans (i Bayreuth) tiljor så relativt tidigt som 1860. SDS 1 ⁄ 8 1965, s. 9.
γ) i sg. best., i utvidgad, abstr. anv., om den konstart som teatern l. scenkonsten representerar; teatern l. den dramatiska konsten l. scenkonsten. Nyblom Rim 64 (1882, 1904). (T. Hedberg) har av sin far .. ärvt en bland svenska författare ovanlig blick för tiljans särskilda krav på dikten. Hedén 4: 231 (1921). Sedan sitt femtonde år levde hon för tiljan, som dansös först och sedan sångerska och aktris. Siwertz SpegAmor. 62 (1947). (Som dramatisk översättare har skådespelaren B. Norström) haft nytta av den journalistik som han en gång övergav för tiljan. SvD 8 ⁄ 9 1998, s. 19.
c) oeg. l. mer l. mindre bildl., om ngt som liknar l. erinrar om ett golv (jfr 1 slutet). Här, der vårt Vasaminne satts, / Berama vi en mötesplats / På sommargröna tiljan. CVAStrandberg 1: 168 (1860). (Han) kunde blicken knappast skilja / Från den vackra (skonerten) Falkens flykt, / Der hon öfver ljusblå tilja / Ilade så snabbt och tryggt. Oscar II Nytt 4: 47 (1868). Nu flyger fasan över jordens tilja, / och dagsmusiken är ett ångestskri. Bergman Riket 194 (1941, 1944).
Ssgr (till 1): A (†): TILJ-RÄTT, se B. —
-YXA. yxa använd för framställning av tilja. BtFinlH 3: 237 (1549).
B: (1 slutet) TILJE-BOTTEN. (†) botten (se d. o. II 5) l. golv av tiljor. Een bodh medh tuenne rwm bygdt, tilie botn Öster på gården. Rudbeckius Dagb. 110 (1628).
-DRAG. (förr) ristverktyg för urholkning i tilja. Thän redskap .. som höra till gården .. ähro thässe: .. tilliedrag, skaffwar, Säckiar, reep. Rosenhane Oec. 61 (1662).
(1 slutet) -GOLV. (numera bl. mera tillf.) golv av tiljor, trägolv. Lenæus Delsbo 231 (1764).
-KUBB. (†) kubb (se kubb, sbst.2 1 b) avsedd att användas ss. råmaterial vid tillverkning av tiljor. Är huggedt och hemkiört af schogen .. Tilgikubbar .. 20 st. Granander SidSkaraDomk. 31 (i handl. fr. 1597).
(1 slutet) -RÄTT. (tilj- 1933. tilje- 1854 osv.) (numera föga br.) särsk. i uttr. gå tiljerätt, om nykterhetsprov där man som balansövning prövas gå rakt längsmed golvbräda; jfr tilja 1 slutet β. Han var så full, att han kunde ej gå tiljerätt. Dalin (1854). NordKult. 24: 28 (1933).
-SÄTE. (förr) säte tillverkat av tiljor. Hillgren Delsbo 3: 21 (i handl. fr. 1699).
Spoiler title
Spoiler content