SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II (1 c slutet,) 4 slutet) UNDER-DOMARE. särsk. lägre domare; domare i mindre mål l. i första instans. Schmedeman Just. 211 (1621). At .. då lagen synes tvetydig .. underdomaren icke måtte få döma utan hänskjuta domen till öfverdomaren med sin bifogade tancka. 2RARP 21: Bil. 32 (1761).
(II 1 c) -DOMINANT. mus. subdominant. Om man antager Tonarten vara C, så är djupaste tonen, C, Grundtonen eller så kallad Tonika, G, Dominant, och F, Under-Dominant. Sånglära 25 (1814).
(II 1 c, 4) -DOMSTOL~02 l. ~20. domstol i lägre instans (se d. o. II 2). Cederbourg BeskrGbg 176 (1739). De fattige rättsökande Parter, som intet äga, hvarmed de kunna betala, skola, så väl hos Öfver- som Under-Domstolar .. utan vedergällning undfå hvad för dem till deras rätts sökande och försvar nödigt är. SvKrigCivCal. 1802, s. 146.
-DRAGA, -ning. (†)
1) (†) till II 1, 2: täcka l. bekläda (ngt) på undersidan; fodra (se fodra, v.2); jfr draga, v. I 26. HH 2: 24 (1548). Hosor underdragna med brun skillert. MeddSlöjdF 1886, s. 25 (1560). (Persernas konung) haffuer ett herlighit hws byggia låtit, ja så prydeligt, at han haffuer .. weggiarna med gull låtit bedraga, och i synnerheet hwalfuet medh gull vnderdragit. ALaurentii Ciegler 397 (1620). Carlberg SthmArchitCont. C 4 a (1740).
2) (†) till II 1 f, refl.: försöka komma undan l. slippa (ngt), undandra sig. KalmDP 1760, s. 22. Herr vice Landtmarskalken lärer ej underdraga sig att .. göra Proposition. AdP 1789, s. 568.
3) (†) till II 4: kuva l. betvinga (ngn l. ngt); äv. dels: underställa (ngn ngt), dels refl.: (orättmätigt) tillskansa sig (ngt) (jfr draga under sig 1). G1R 2: 264 (1527). Såsom Konung Philippus vthaff ett höghre stånd bleff vnderdraghen, och mehre Land och Folck miste, än såsom Tyrannen Nabis. Schroderus Liv. 525 (1626). (Han) sade .. til hustru Anna, at hon skulle bära fram arfwet, som hon sig underdragit och stulit hade. SödertäljeDomb. 24 (1639). Då man ej hade någre göromål, utan desse nya Regeringen underdragits. Crusenstolpe 1720 109 (1837).
(II 1 c) -DRIFT. om förhållandet att underdriva ngt; äv.: utsaga som innebär sådant förhållande; motsatt: överdrift; jfr litotes, understatement. SvD(A) 29/8 1949, s. 8. Det vore en underdrift att säga att jag fick panik, jag blev utom mig av ursinne, berättar hon. SDS 27/12 1995, s. A16.
(II 1 c) -DRIVA. få (ngt) att framstå som mindre l. oviktigare än vad som verkligen är fallet; motsatt: överdriva. Vi kunna överdriva svårigheterna, men inte underdriva dem. Varför inte? Lindqvist ManKvSpr. 108 (1945).
(II 2) -DRÄKT. dräkt (se d. o. II 2 a) avsedd att bäras under andra kläder (o. närmast kroppen); numera i sht om underställ till dykardräkt. Så myckit svartt arnisk, som till underdrächt till hosserne ått samme cledningh behöffves vill. G1R 20: 52 (1549). Staffansson Halls o. Krestovnikoff Dykn. 51 (2007). jfr hose-, sajens-underdräkt.
(II 1 (, 2)) -DUK. om den undre av två dukar (se duk 4); äv. (sjöt.): duk (se d. o. 3) utgörande förstärkning av ett segels nedre del (jfr sido-duk). Frick o. Trolle Sjöm. 79 (1872). I Svenska kyrkan användes vanligen endast en altarduk, även om bruket av över- och underduk långt ifrån är ovanligt. Stenberg KyrkSkrud 143 (1950).
(II 4) -DUKA. (†) böja sig för (ngn l. ngt) (jfr duka under 2); äv. dels refl.: ödmjuka sig, dels intr.: ge vika l. lida nederlag, duka under (för ngn) (se duka under 3). Schroderus Os. 2: 765 (1635). Althenstund ey heller andre Nationer lära lijda, at Holland skulle Engelandz Wälde vnderduuka, ty är thet (osv.). Brask Pufendorf Hist. 178 (1680). När tu .. äst som lägst, än mer tig vnderduka. Hesselius FruentSp. 77 (c. 1710). Likt en soldat, som för sin fiend underdukat. Risell Vitt. 476 (1722). Bjerre SjälLäk. 16 (1923).
(II 1) -DYNA. [fsv. underdyna] jfr dyna, sbst.1 1, o. -bolster, -kudde. GotlArk. 1933, s. 71 (1680). Parsängarna är bäddade med underdynor och såväl under- som överlakan samt örngott av mjukt, fint linne. Kulturen 1979, s. 113.
Spoiler title
Spoiler content