SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTBUD ɯ3t~2d, förr äv. UTBÅD, n.; -et; pl. =. (se för övr. BUD)
Etymologi
[fsv. utbudh; motsv. fd., d. udbud, fvn. útboð, (militär)order, befallning; vbalsbst. till UT-BJUDA (l. BJUDA UT); i bet. 1 sannol. äv. till UT-BÅDA]
1) (†) motsv. UT-BJUDA 3: order l. befallning (se d. o. 3); äv.: uppbåd (av krigsfolk o. d.). Han .. sende vth och lät göra itt vthbodh j sitt hela Rike, och fick een stoor macht tilhopa. 1Mack. 3: 27 (Bib. 1541). Kåningen later Ett vthbudh giöra / han later thett giöra så stränge. Visb. 3: 51 (c. 1635). Swedberg Ordab. (1725).
2) motsv. UT-BJUDA 2 b: erbjudande att få köpa ngt, utbjudande till försäljning (av vara l. (i utvidgad anv.) tjänst l. aktivitet o. d.); äv. o. numera i sht (ekon.) om den totala kvantiteten av vara osv. som företag l. hushåll på en marknad bjuder ut på varje prisnivå vid viss given tidpunkt l. under viss tidsperiod. DA 1771, nr 20, s. 4. Ehuru af engelskt Hvete i dag endast få utbud egde rum, så kunde likfullt blott bästa qualiteterne bibehålla sig i pris. Snällp. 1848, nr 2, s. 2. Den utländska hafremarknaden var i går snarare lägre. Det telegraferas att stora utbud pressa marknaden. SD(L) 17/11 1894, s. 3. Vid fullständig konkurrens är prisbildningen beroende av .. det totala utbudet och den totala efterfrågan. Östlind Nationalek. 30 (1948). Sjukvården bör så långt möjligt vara lätt att nå även för patienter i glesbygd, vilka ej har tätorternas utbud. Borgenhammar VårdaLiv 271 (1993). Idag finns ett stort utbud av olika drycker. Davidsson Hälsokokb. 27 (2009).
Ssgr (till 2): UTBUDS-EKONOMI. nat.-ekon. [jfr eng. supply-side economics] nationalekonomisk riktning som hävdar att ekonomisk tillväxt mest effektivt kan skapas gm ekonomiska incitament (i sht skattelättnader) som gynnar produktion av varor l. tjänster. En central punkt i utbudsekonomin är marginalskatterna. SvD 24/3 1981, s. 2.
-KURVA. ekon. kurva som grafiskt återger den mängd av en viss produkt l. tjänst som skulle erbjudas marknaden vid olika prisantaganden. EkonT 1954, s. 206.
-POLITIK. nat.-ekon. om ekonomisk politik baserad på utbudsekonomiska principer (ss. skattesänkningar, stöd för egenföretagare, låg grad av statlig inblandning); äv. (i sht förr) allmännare, om politik som förs i syfte att reglera utbud (av (export)vara o. d.). En prisstödjande svensk utbudspolitik på den internationella kopparmarknaden. Rig 1961, s. 19. De svåra utmaningarna för den ekonomiska politiken finns för närvarande på utbudssidan i form av hämmande regleringar, ett snedvridande skatte- och bidragssystem och en stel lönebildning .. Receptet mot dessa sjukdomar heter utbudspolitik, inte efterfrågepolitik. DN 20/8 2005, s. A4.
-PUNKT. punkt (se d. o. 7) l. plats o. d. där utbud av varor l. tjänster (i sht vårdtjänster) sker (l. kan ske). Avsikten med analysen är att undersöka vilka förändringar som inträffar i hushållens åtkomstmöjligheter till service, efterhand som serviceutbudet lokaliseras till ett stegvis ökande antal utbudspunkter i regionen. SvGeogrÅb. 1974, s. 68. Politikerna säger också nej till uttalandet att primärvården bör minska antalet utbudspunkter. GbgP 25/10 1995, s. 14.
-SIDA. jfr sida, sbst. 20. (Förändringarna) har närmast härstammat från efterfrågesidan och inte från produktions- och utbudssidan. Östlind Nationalek. 21 (1948).
-TRYCK. i fråga om börs- och värdepappershandel o. d.: tryck (se d. o. 6) bestående av stort utbud (utan motsv. efterfrågan, vilket kan ge lägre pris). Även om flertalet .. (aktier) inte kommer ut på börsen, blir det väl alltid ett visst utbudstryck, och i förväntan på detta gynnsamma tillfälle är nu efterfrågan ganska klen. SvD(A) 28/9 1958, s. 24.
-ÖVERSKOTT~102, äv. ~200. ekon. om överskott av viss vara l. tjänst o. d. som orsakas av att utbudet är större än efterfrågan vid det gällande priset. En marknad med utbudsöverskott kallar ekonomerna en ”köparens marknad”. DN 21/6 1974, s. 2.
Spoiler title