publicerad: 2015
upplåtelse
upp|låt·else
substantiv
~n ~r upplåta
Singular | |
---|---|
en upplåtelse | obestämd form |
en upplåtelses | obestämd form genitiv |
upplåtelsen | bestämd form |
upplåtelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
upplåtelser | obestämd form |
upplåtelsers | obestämd form genitiv |
upplåtelserna | bestämd form |
upplåtelsernas | bestämd form genitiv |