SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utfart
ut|­fart substantiv ~en ~er till fart 3
Singular
en utfartobestämd form
en utfartsobestämd form genitiv
utfartenbestämd form
utfartensbestämd form genitiv
Plural
utfarterobestämd form
utfartersobestämd form genitiv
utfarternabestämd form
utfarternasbestämd form genitiv