SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

utfall

ut|­fall substantiv ~et; pl. ~ 1 häftigt an­grepp: ​hans ut­fall mot sin ex­fru2 resultat: ​ut­fallet av försöks­verksamheten blev positivt

Singular
ett utfall	obestämd form
ett utfalls	obestämd form genitiv
utfallet	bestämd form
utfallets	bestämd form genitiv
Plural
utfall	obestämd form
utfalls	obestämd form genitiv
utfallen	bestämd form
utfallens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  utexaminera verb
  utexperimentera verb
  uteätare subst.
  utfackning subst.
  utfackningsvägg subst.
  utfall subst.
  utfalla verb
  utfallsrum subst.
  utfart subst.
  utfartsväg subst.
  utfasning subst.

  Till   alla ordböcker