publicerad: 2015
utmärkelse
ut|märk·else
substantiv
~n ~r • hedersbevisning
Singular | |
---|---|
en utmärkelse | obestämd form |
en utmärkelses | obestämd form genitiv |
utmärkelsen | bestämd form |
utmärkelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utmärkelser | obestämd form |
utmärkelsers | obestämd form genitiv |
utmärkelserna | bestämd form |
utmärkelsernas | bestämd form genitiv |