publicerad: 2015
förvirra
för·virra
verb
~de ~t • skapa tankemässig oreda hos
Finita former | |
---|---|
förvirrar | presens aktiv |
förvirras | presens passiv |
förvirrade | preteritum aktiv |
förvirrades | preteritum passiv |
förvirra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förvirra | infinitiv aktiv |
att förvirras | infinitiv passiv |
har/hade förvirrat | supinum aktiv |
har/hade förvirrats | supinum passiv |
Presens particip | |
förvirrande | |
Perfekt particip | |
en förvirrad + substantiv | |
ett förvirrat + substantiv | |
den/det/de förvirrade + substantiv |