publicerad: 2015
ryggmärgsreaktion
rygg·märgs|re·akt·ion
substantiv
~en ~er • spontan, omedelbar reaktion
Singular | |
---|---|
en ryggmärgsreaktion | obestämd form |
en ryggmärgsreaktions | obestämd form genitiv |
ryggmärgsreaktionen | bestämd form |
ryggmärgsreaktionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ryggmärgsreaktioner | obestämd form |
ryggmärgsreaktioners | obestämd form genitiv |
ryggmärgsreaktionerna | bestämd form |
ryggmärgsreaktionernas | bestämd form genitiv |