publicerad: 2015
ryggmärgsreflex
rygg·märgs|re·flex
substantiv
~en ~er • till reflex 2; jfr ryggmärgsreaktion
Singular | |
---|---|
en ryggmärgsreflex | obestämd form |
en ryggmärgsreflex | obestämd form genitiv |
ryggmärgsreflexen | bestämd form |
ryggmärgsreflexens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ryggmärgsreflexer | obestämd form |
ryggmärgsreflexers | obestämd form genitiv |
ryggmärgsreflexerna | bestämd form |
ryggmärgsreflexernas | bestämd form genitiv |