publicerad: 2015
ryggmärgsprov
rygg·märgs|prov
substantiv
~et; pl. ~ el. ~er ryggmärg 2prov
Singular | |
---|---|
ett ryggmärgsprov | obestämd form |
ett ryggmärgsprovs | obestämd form genitiv |
ryggmärgsprovet | bestämd form |
ryggmärgsprovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ryggmärgsprov (ryggmärgsprover) | obestämd form |
ryggmärgsprovs (ryggmärgsprovers) | obestämd form genitiv |
ryggmärgsproven (ryggmärgsproverna) | bestämd form |
ryggmärgsprovens (ryggmärgsprovernas) | bestämd form genitiv |