publicerad: 2015
deflorera
de·flor·era
verb
~de ~t • ⟨åld.⟩ ha samlag med en kvinna som inte haft samlag förut
Finita former | |
---|---|
deflorerar | presens aktiv |
defloreras | presens passiv |
deflorerade | preteritum aktiv |
deflorerades | preteritum passiv |
deflorera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att deflorera | infinitiv aktiv |
att defloreras | infinitiv passiv |
har/hade deflorerat | supinum aktiv |
har/hade deflorerats | supinum passiv |
Presens particip | |
deflorerande | |
Perfekt particip | |
en deflorerad + substantiv | |
ett deflorerat + substantiv | |
den/det/de deflorerade + substantiv |