publicerad: 2015
avvänja
av|vänja
verb
‑vande, ‑vant, ‑vand n. ‑vant, pres. ‑vänjer • avvänja el. vänja av ngn vid/från ngt
Finita former | |
---|---|
avvänjer | presens aktiv |
avvänjs (avvänjes) | presens passiv |
avvande | preteritum aktiv |
avvandes | preteritum passiv |
avvänj | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att avvänja | infinitiv aktiv |
att avvänjas | infinitiv passiv |
har/hade avvant | supinum aktiv |
har/hade avvants | supinum passiv |
Presens particip | |
avvänjande | |
Perfekt particip | |
en avvand + substantiv | |
ett avvant + substantiv | |
den/det/de avvanda + substantiv |