publicerad: 2015
avvända
av|vända
verb
‑vände, ‑vänt, pres. ‑vänder • avleda; förhindra: regimens försök att avvända uppmärksamheten från de ekonomiska problemen
| Finita former | |
|---|---|
| avvänder | presens aktiv |
| avvänds (avvändes) | presens passiv |
| avvände | preteritum aktiv |
| avvändes | preteritum passiv |
| avvänd | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avvända | infinitiv aktiv |
| att avvändas | infinitiv passiv |
| har/hade avvänt | supinum aktiv |
| har/hade avvänts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| avvändande | |
| Perfekt particip | |
| en avvänd + substantiv | |
| ett avvänt + substantiv | |
| den/det/de avvända + substantiv | |


