publicerad: 2015
omformare
om|form·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑formarna • av elektrisk ström
Singular | |
---|---|
en omformare | obestämd form |
en omformares | obestämd form genitiv |
omformaren | bestämd form |
omformarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omformare | obestämd form |
omformares | obestämd form genitiv |
omformarna | bestämd form |
omformarnas | bestämd form genitiv |