publicerad: 2015
betingelse
be·ting·else
substantiv
~n ~r • mest i pl.; villkor
Singular | |
---|---|
en betingelse | obestämd form |
en betingelses | obestämd form genitiv |
betingelsen | bestämd form |
betingelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
betingelser | obestämd form |
betingelsers | obestämd form genitiv |
betingelserna | bestämd form |
betingelsernas | bestämd form genitiv |