SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
sonson
son|­son substantiv ~en ‑söner son
Singular
en sonsonobestämd form
en sonsonsobestämd form genitiv
sonsonenbestämd form
sonsonensbestämd form genitiv
Plural
sonsönerobestämd form
sonsönersobestämd form genitiv
sonsönernabestämd form
sonsönernasbestämd form genitiv