publicerad: 2015
närkingska
närk·ingska
substantiv
~n närkingskor 1 knappast pl.; dialekten i Närke2 kvinna från Närke
Singular | |
---|---|
en närkingska | obestämd form |
en närkingskas | obestämd form genitiv |
närkingskan | bestämd form |
närkingskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
närkingskor | obestämd form |
närkingskors | obestämd form genitiv |
närkingskorna | bestämd form |
närkingskornas | bestämd form genitiv |