SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
närkamp
när|­kamp substantiv ~en ~er t.ex. i boxning; äv. bildl.: ​gå i när­kamp med problemet
Singular
en närkampobestämd form
en närkampsobestämd form genitiv
närkampenbestämd form
närkampensbestämd form genitiv
Plural
närkamperobestämd form
närkampersobestämd form genitiv
närkampernabestämd form
närkampernasbestämd form genitiv