SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
justera
just·­era [∫yste´ra] verb ~de ~t rätta till, iordning­ställa: ​justera ett instrumentgranska och god­känna protokoll⟨vard.⟩ skada t.ex. fotbolls­spelare
Finita former
justerarpresens aktiv
justeraspresens passiv
justeradepreteritum aktiv
justeradespreteritum passiv
justeraimperativ aktiv
Infinita former
att justerainfinitiv aktiv
att justerasinfinitiv passiv
har/hade justeratsupinum aktiv
har/hade justeratssupinum passiv
Presens particip
justerande
Perfekt particip
en justerad + substantiv
ett justerat + substantiv
den/det/de justerade + substantiv
justera ner till justera 1: ​justera ner el. (sällan) nedjustera prognoserna
Infinita formeratt justera nerinfinitiv aktivPresens participnerjusterandePerfekt participen nerjusterad + substantivett nerjusterat + substantivden/det/de nerjusterade + substantiv
justera om till justera 1,2: ​justera om el. omjustera ngt
Infinita formeratt justera ominfinitiv aktivPresens participomjusterandePerfekt participen omjusterad + substantivett omjusterat + substantivden/det/de omjusterade + substantiv
justera upp till justera 1: ​justera upp el. (sällan) uppjustera prognoserna
Infinita formeratt justera uppinfinitiv aktivPresens participuppjusterandePerfekt participen uppjusterad + substantivett uppjusterat + substantivden/det/de uppjusterade + substantiv