publicerad: 2015
absolutism
ab·sol·ut·ism
[‑is´m]
substantiv
~en 1 helnykterhet2 envälde
Singular | |
---|---|
en absolutism | obestämd form |
en absolutisms | obestämd form genitiv |
absolutismen | bestämd form |
absolutismens | bestämd form genitiv |