publicerad: 2015
befälsföring
be·fäls|för·ing
substantiv
~en ~ar befäl 1 -föring
Singular | |
---|---|
en befälsföring | obestämd form |
en befälsförings | obestämd form genitiv |
befälsföringen | bestämd form |
befälsföringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
befälsföringar | obestämd form |
befälsföringars | obestämd form genitiv |
befälsföringarna | bestämd form |
befälsföringarnas | bestämd form genitiv |