publicerad: 2015
befälsperson
be·fäls|pers·on
substantiv
~en ~er befäl 1 person 1
Singular | |
---|---|
en befälsperson | obestämd form |
en befälspersons | obestämd form genitiv |
befälspersonen | bestämd form |
befälspersonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
befälspersoner | obestämd form |
befälspersoners | obestämd form genitiv |
befälspersonerna | bestämd form |
befälspersonernas | bestämd form genitiv |