publicerad: 2015
bekräfta
be·kräfta
verb
~de ~t • intyga, styrka; bli bekräftad särsk. få uppskattning
Finita former | |
---|---|
bekräftar | presens aktiv |
bekräftas | presens passiv |
bekräftade | preteritum aktiv |
bekräftades | preteritum passiv |
bekräfta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bekräfta | infinitiv aktiv |
att bekräftas | infinitiv passiv |
har/hade bekräftat | supinum aktiv |
har/hade bekräftats | supinum passiv |
Presens particip | |
bekräftande | |
Perfekt particip | |
en bekräftad + substantiv | |
ett bekräftat + substantiv | |
den/det/de bekräftade + substantiv |