publicerad: 2015
besatthet
be·satt·het
substantiv
~en ~er • till besatt 1
Singular | |
---|---|
en besatthet | obestämd form |
en besatthets | obestämd form genitiv |
besattheten | bestämd form |
besatthetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
besattheter | obestämd form |
besattheters | obestämd form genitiv |
besattheterna | bestämd form |
besattheternas | bestämd form genitiv |