publicerad: 2015
besvärjare
be·svärj·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. besvärjarna besvärja 1
Singular | |
---|---|
en besvärjare | obestämd form |
en besvärjares | obestämd form genitiv |
besvärjaren | bestämd form |
besvärjarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
besvärjare | obestämd form |
besvärjares | obestämd form genitiv |
besvärjarna | bestämd form |
besvärjarnas | bestämd form genitiv |