publicerad: 2015
betunga
be·tunga
verb
~de ~t • vara ansträngande för, trötta
Finita former | |
---|---|
betungar | presens aktiv |
betungas | presens passiv |
betungade | preteritum aktiv |
betungades | preteritum passiv |
betunga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att betunga | infinitiv aktiv |
att betungas | infinitiv passiv |
har/hade betungat | supinum aktiv |
har/hade betungats | supinum passiv |
Presens particip | |
betungande | |
Perfekt particip | |
en betungad + substantiv | |
ett betungat + substantiv | |
den/det/de betungade + substantiv |