SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bevisprovokation
be·­vis|­pro·­vok·­at·ion substantiv ~en ~er en tillåten polisiär metod
Singular
en bevisprovokationobestämd form
en bevisprovokationsobestämd form genitiv
bevisprovokationenbestämd form
bevisprovokationensbestämd form genitiv
Plural
bevisprovokationerobestämd form
bevisprovokationersobestämd form genitiv
bevisprovokationernabestämd form
bevisprovokationernasbestämd form genitiv