publicerad: 2015
bevisvärdering
be·vis|värd·er·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨jur.⟩ bevis 1 värdering 1
Singular | |
---|---|
en bevisvärdering | obestämd form |
en bevisvärderings | obestämd form genitiv |
bevisvärderingen | bestämd form |
bevisvärderingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bevisvärderingar | obestämd form |
bevisvärderingars | obestämd form genitiv |
bevisvärderingarna | bestämd form |
bevisvärderingarnas | bestämd form genitiv |